Kategori: Ord och språk

I Omišalj stannade vi en stund utanför den vackra Mariehimmelsfärdskyrkan

och lät blickarna vandra över den gåtfulla glagolitiska skriften ovanför en av ingångarna, en skrift som för den flyktige betraktaren verkar ha timglaset och hyskan som grundtecken. Teckenraderna har en märklig brist på balans, vissa av tecknen verkar bära på en alltför tung och sned last medan andra verkar ha en lika enkel och självklar uppgift som en knopp eller knapp.

Genom den uppslagna porthalvan under det glagolitiska budskapet kunde man höra ljud av bön och förkunnelse och något musikaliskt fragment och ett hemlighetsfullt dunkelt ljus trängde också ut i oktobersommarkvällen.

I alla germanska och romanska språk jag känner till benämner man ”teater” på ett liknande grekiskt sätt som man gör på svenska. I de slaviska språken är det annorlunda, kanske på grund av puristiska strävanden, kanske av andra orsaker. Sedan länge vet jag att det på tjeckiska heter ”divadlo” och att det betyder något med titta eller se. På slovenska heter det ”gledališče” – det upptäckte jag nyligen – och det antar jag har samma eller ungefär samma ”titt-element” i sig som det motsvarande tjeckiska ordet, så ter det sig i alla fall om jag utgår från kroatiskans ord för ”titta” som är ”gledati”. Det kroatiska ordet för teater, som jag lärde mig för snart ett år sedan, är ”kazalište” och det verkar ha sina rötter i begreppet ”visa”, i alla fall betyder ordet ”pokazati” just ”visa”. Nu kunde man lätt tänka att det ordet från början betytt ”göra se”, men ”kazati” betyder ”säga”, så här handlar det möjligen om en annan grundföreställning om vad teater främst är. I ett litet sidospår tänker jag på de förmodligen närbesläktade ”show” på engelska och ”schauen” på tyska som liksom intar motsatta positioner i det här med att se och visa/”göra se”.

Nu låter jag ridån gå ner över detta något flummiga inlägg.

”Brz” är mitt senaste kroatiska favoritord. ”Brz” betyder ”snabb” och det hör man, eller hur? Jag la för första gången märke till ordet på en affisch som gjorde reklam för en dator eller något liknande: ”Snažan i brz”, stod det: "Stark och snabb". Sedan sjönk ordet undan för ett tag, men nu hör jag det plötsligt överallt.

Idag är jag alls inte ”brza”. Det är redan hett ute och svetten rinner nerför kinderna (luftkonditioneringen använder jag bara i nödfall, eftersom jag inte tycker om sådan där kall konstgjord luft) och uppsatshögen bligar glåmigt på mig från skrivbordet.

Rubriken till inlägget kommer möjligen att te sig vad man kallar missvisande och någon kommer att fråga sig varför jag alls ”bastlat” ihop den här textsnutten. Jag svarar då: För att erbjuda er ett utmärkt ord.

Beč – det stadsnamnet har jag sett ganska ofta i resebyråernas skyltfönster här i Zagreb, ofta med en bild av en slottsflygel i grön omgivning, kanske med några fontäner. Var i all världen ligger detta Beč, har jag då och då tänkt. Det verkar så nära och så välkänt på något underligt sätt. Kan det vara en ungersk stad? Men vilken? Pécs? Men varför verkar Pécs vara så betydelsefullt? Varför finns det så många resor till Pécs?

Idag var jag inne stan, eftersom min mobil behagat avsomna. Jag besökte Tele2(teledva), där man med ett enkelt handgrepp återuppväckte den. Lustigt nog fanns det plötsligt fler kuna i den än jag någonsin stoppat dit, av 100 hade det blivit 165. Tänk om banker vore så generösa! Upplivad av detta gick jag utmed Zrinjevac ner mot Glavni kolodvor (centralstationen) för att plocka på mig lite tidtabeller, för någon gång ska ju Londi och jag försöka ta oss norrut. En av tidtabellerna såg ut så här på utsidan:

Beč Meidling! Oj! Plötsligt stod det klart för mig vilken stad det är som på kroatiska bär namnet Beč! Kan det vara fråga om ungersk påverkan? Städer inom ett visst område här ska visst heta Beč eller Pécs. Förmodligen betyder de där namnen något. Sänka? Vadställe? Stad?

Igår fick jag terminens sista privatlektion i kroatiska. Min unga lärare har nu rest till sin dalmatiska hemtrakt för att arbeta där under sommaren. Själv arbetar jag en dryg månad till här innan det blir ”sommarlov” för mig. Vid sidan om ska jag gå igenom alla anteckningarna från de här lektionerna i nybörjarkroatiska. Så här såg en del av programmet för gårdagens lektion ut:

maskulinum (levande) (slutar oftast på konsonant eller -o, -e)
konj = häst

sing.
n konj
g konja
d konju
a konja
v konju!
l (o) konju
i konjem (-em, -om i instrumentalis har med ljudet före att göra)

maskulinum (icke-levande)
stol = bord

sing.
n stol
g stola
d stolu
a stol
v stolu!
l (o) stolu
i stolom

femininum (slutar oftast på-a)
kuća = hus

sing.
n kuća
g kuće
d kući
a kuću
v kućo!
l (o) kući
i kućom

neutrum (inte så vanligt som de andra, slutar oftast på -o, -e)
srce =hjärta (med -e)

sing.
n srce
g srca
d srcu
a srce
v srce!
l (o) srcu
i srcem

oko= öga (med -o)

sing.
n oko
g oka
d oku
a oko
v oko!
l (o) oku
i okom

efter verben imati, trebati(behöva), htjeti(vilja) och de flesta verb på -ati (gledati, čekati, slušati) följer ackusativ

träna med:
m jezik = språk
f žena = kvinna
n polje = fält

Vidimo se. Vi ses.

verbet ”säga”:
reći används i infinitiv men inte i presens
kazati används knappast i infinitiv men i presens

kažem
kažeš
kaže
kažemo
kažete
kažu

frågeord:
Kako = Hur
Gdje = Var
Kamo = Vart
Što = Vad
Tko = Vem
Zašto = Varför
Odakle = Varifrån
Koliko = Hur mycket/många
Koji, koja, koje = Vilken, vilket

Nadam se da dolaze. Jag hoppas att de kommer. (dolaziti – pågående aspekt)
Nadam se da će doći. Jag hoppas att de ska komma. (doći – inträdande aspekt)

Ur Ivan Slamnigs dikt ”Ja sam stranac”: Varför ”dobar večer” och inte ”dobra večer? Äldre och regional form, kanske har večer varit maskulinum tidigare.

ajde – har med ett äldre verb för ”gå” att göra, men inte i sin nuvarande betydelse (ungefär "los" på tyska)
ajmo – har med ”gå” att göra också i praktiken: ”ajmo” betyder ungefär ”idimo”

pa da – emfatiskt ”ja”, kanske ibland ”javisst”

To mi mnogo znači./ To mi puno znači. Det betyder mycket för mig.

putovati = resa

putujem
putuješ
putuje
putujemo
putujete
putuju

Ideš sa mnom? Vill du följa med mig?

stanica – det tidigare normala ordet för hållplats/station (en face-book-grupp bildades till stöd för "stanica")
postaja – ett ord som per dekret infördes 2009

Još nešto? Något mer? još = mer, ännu, kvar nešto = något