Teaterpjäs om Holodomor

För någon månad sedan skrev jag lite här om den skakande ukrainska romanen, som på tyska bär titeln Der gelbe Fürst (Den gule fursten), och som handlar om den stora ukrainska hungerkatastrofen Holodomor, det stalinistiska folkmordet på i första hand den ukrainska bondebefolkningen men också på den dåvarande ukrainska eliten.

Här är ett citat ur ett av romanens förord:

Förfrusna och försvagade människor drog i den isande vinden som gråa spöken höljda i lump längs igensnöade vägar in i städerna i hopp om att komma över något ätbart. Men de fick ingenting. Inte ens en bit av det bröd, som de själva hade producerat, lämnades åt dem. De föll i massor ner i snön och smutsen vid vägkanterna för att dö.

Här är en länk till hela inlägget.

Igår fann jag på ”Forum för levande historias” hemsida en presentation av en film som gjorts på det här temat. Här är introduktionstexten:

”Jag har mitt liv i min hand. Jag äger mitt liv. Jag kan bli arkitekt. Cirkusakrobat. Barista. Om jag vill. Jag kan köpa trettio olika sorters juicer på ICA: apelsin, passionsfrukt, cactuslime … Jag får rösta. Jag kan svulla geleråttor och bli tjock och sen köpa gymkort och bli fit igen. Jag kan åka till Haparanda, Thailand och Uzbekistan. Jag kan ligga med flickor och pojkar. Jag kan tro på Jesus, kvantfysiken eller astrologi. Jag kan supa mig full på Finlandsfärjan och sjunga ’I will survive’ tills jag blir hes. Jag äger mitt liv.”

Alexandra från Ukraina miste rätten att äga sitt liv när hon var tolv år, då Stalin gjorde entré i hennes by.

Mellan hösten 1932 och sommaren 1933 krävde den stora svälten miljontals liv i Sovjetunionen. Svälten var ett direkt resultat av de sovjetiska myndigheternas kollektivisering av jordbruket och många forskare menar att den skapades eller medvetet förvärrades för att bryta ned motståndet mot sovjetmakten på landsbygden. Värst drabbades Ukraina där flera miljoner människor dog. Här ses katastrofen idag som ett folkmord.

Om detta handlar Helena Thornqvists berättarteater sett genom den unga flickan Alexandras ögon och autentiska berättelse. Stalins skitiga näsduk är en föreställning till minne av de miljontals människor som föll offer för Stalins terror och grymhet och en hyllning till överlevnadsstrategier.

Helena Thornqvist är utbildad på Teaterhögskolan i Luleå Hon har bland annat jobbat på Stockholms stadsteater, Riksteatern, Folkteatern och Malmö Stadsteater.

Och här är en länk dit som också ger upplysningar om var och när pjäsen spelas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *