Det här isskåpet

På morgonen tittar jag ut genom fönstret för att se vad dagen verkar vilja bjuda på. Så här i novembers sista dagar är förväntan hårt nedskruvad till något tunt och skört. Finns solen fortfarande eller har den tagit en annan väg genom rymderna? Så lydde min undran men så drog jag upp sovrumsfönstrets jalusier och där sprakade solens ljus över björkarnas guld mot den mildblå himlapällen och Månbas Alfa försvann nästan helt i guldskyn.

1IMG_4632

Jag öppnade fönstret och glädjen och tillförsikten krympte hastigt ihop till något smått och lite strävt. Ute stod luften isig och då och då ven en vass il genom lagren. Snabbt stängde jag igen och tanken svingade sig till det fjärran Bukarest i den fjärran oktober. Då andades ännu sommaren i mig. Ja, jag vet att jag har glömt den där regndagen, men den var ändå något annat, något annat än det här isskåpet som står parkerat framför tidens rörelse mot sommaren.

Kommentera