Gårkvällen var mycket varm och början av natten också, så Londi och jag väntade länge innan vi gick vår sista runda. Den inträffade vid en punkt nästan mitt emellan kväll och morgon. Den punkten finns nog inte, men det var då vi var ute. En stund stannade vi under balkongrummet och jag tittade upp mot de öppna fönstren och tänkte något om att där innanför bor vi. Londi nosade på ett intressant hörn och den kroatiska flaggan gungade lojt. Den är kvar fastän Kroatien åkt ut ur fotbollsturneringen. Inget mer grillat kött hos Slobodan i baren…
Tidigt imorse vaknade jag av kastvindar som visslade in genom sovrumsjalusierna. Sedan kom regnet och nu andas Londi äntligen lite lugnare.