Fästningskyrkan eller kyrkofästningen Crkva Svete Marije var mycket påtagligt närvarande i hela min Vrboska-vistelse, både som kraftfull stenkropp och som ljudkälla. Kyrkan byggdes upp på nytt i slutet av 1500-talet efter att ha förstörts av turkarna och fick då sin fästningsgestalt. Jämförd med de omgivande husen, som alla respektfullt står en rejäl bit ifrån den, är kyrkan enorm. Ur vissa vinklar ser den ut som ett jättelikt skepp eller snarare en kubistisk målning av ett jättelikt skepp. Sakristian eller baptisteriet (jag vet inte vilket, kanske är det ingetdera) sticker fram som en för, som brutits loss från huvudbyggnaden, men som man kan tänka sig fästad mitt fram på den. Detta skepp färdades genom ljus och mörker med flaggan som ett segel smattrande mot masten. Och de tunga kyrkklockorna märkte ut timmarna och ibland blev de som vilda och dånade och dunkade i obegripliga mönster som det tog tid att lära sig att möta. Särskilt den dagen och natten när den lilla stadens skyddshelgon Sveti Lovre hyllades. Då gick klockorna över i trans och ögonvitorna blev synliga. Men skeppet färdades förbi mitt fönster
med samma fattning som alla andra dagar och nätter…
