En lovsång till Slavonski Brod

För några månader sedan skrev andraårsstudenterna om sina hemstäder. Jag publicerade en av dem här och egentligen hade jag velat publicera en till, men vi lyckades inte hitta någon passande bild, till exempel en med glada småflickor i fina sommarklänningar som plockar blommor i parken. Nu har vi givit upp letandet och vi nöjer oss med en lånad bild. Ni får föreställa er småflickorna på promenadvägen längs Sava. Det är Dinka Nikolaš som skrivit den vackra texten:


(lånad)

Det är en underbar sommardag i Slavonski Brod, en liten charmig stad i Slavonien. Mina systrar och jag är glada sedan morgonen eftersom vår mamma sa att vi skulle ta en promenad på eftermiddagen. Det är en vana vi har, att promenera när vädret är fint, och det är också mammas lilla trick att bekanta oss med vår stad. Hon klär oss i vackra klänningar och nu kan vi gå ut. 

Vi går tvärs över gatan, det finns inte mycket bilar, och vi är redan i parken. Det är den största och vackraste parken i Slavonski Brod. Det är så grönt och lugnt där. Man kan nästan inte höra trafiken, bara fågelsång och andra människors skratt. Vi måste ta en kort paus – det finns så många blommor att plocka. Medan vi plockar blommor, sitter mamma  på en bänk och väntar på oss och blommorna som vi alltid ger till henne. Sedan återupptar vi promenaden. Vi kommer fram till stadens huvudtorg. Vad stort och vackert det är! Gamla, stora byggnader finns på båda sidor och mellan dem är stadens hjärta. Alla är på torget, unga och gamla. De dricker kaffe, äter glass, eller promenerar som vi. Vi träffar några kompisar från skolan och mammas väninnor, hälsar på dem, och går vidare. I närheten av torget finns fästningen, någonting Slavonski Brod är känt för. Det är för mycket att promenera runt på hela fästningen, men vi går åtminstone ett varv. Mamma visar oss musikskolan, gymnasiet, galleriet och andra byggnader som finns inom fästningen. Bredvid fästningen finns det en promenad längs floden Sava. Den är lång och vacker, grenar hänger från träden och vajar i brisen. Vi skuttar fram på promenaden och kommer till klostret. Framför klostret finns en annan park, mindre än den första, men tjusig. Ibland leker vi där också, men inte idag. Det finns någonting viktigare att göra. Vi promenerar lite mer och sedan kommer vi till Puslica, den bäste konditoriet i Slavonski Brod, kanske till och med i hela världen! Det har alltid varit min favoritdel av våra promenader. Där äter vi glass och pratar och skojar med varandra. Solen går snart ner och vi måste gå hem. Vi går tillbaka över torget och genom parken. Slutligen är vi hemma.

Vilken dag! Det är natt och jag ligger i min säng. Jag tänker på hur vacker min stad är. Jag vet att jag ska växa upp och allt ska förändras, men jag ska alltid minnas min hemstad som jag såg den den här dagen.

2 tankar om “En lovsång till Slavonski Brod

  1. Återigen är jag djupt imponerad av dina elevers höga språkliga nivå. Och så fint hon lyckas beskriva sin stad. Man är där.

  2. Ja, den här texten har så mycket charm med de glada små flickorna i sina fina sommarklänningar. Och den kloka mamman som för dem runt i staden med mild men fast hand.

Kommentera