Tyskland: den tyska återföreningen – en skräckhistoria?

Så är vi då framme vid det sjätte och sista avsnittet i den har serien som bygger på Freya Kliers tal i Ingolstadt i oktober år 2000.

•

Tio år av tysk enhet – bara en massa skräckhistorier? Inte alls. Att ha gått i land med kraftprovet att integrera ett samhällssystem med helt annan struktur, ett system som dessutom var statt i förfall, i marknadsekonomin, betraktar jag som en stor historisk prestation… som östeuropeerna för övrigt avundas oss.

Ännu är det inte för sent att korrigera fel och rätta till orättvisor. Många i öst som missat sin chans ser med bestörtning att de västtyska politikerna i första hand bryr sig om DDR-regimens gamla stöttepelare: Man ser till så att deras orättmätiga krav på höga pensioner tillgodoses och att deras fängelsestraff blir så lindriga som möjligt…

Att man, redan en vecka efter att han dömts till ett treårigt fängelsestraff, kunnat se Günter Schabowski – den ende DDR-funktionären som idag visar tecken på skam och ånger – uppe i utsiktstornet på Spandaufängelset, har kanske en och annan kommit över. Vad vi däremot inte borde finna oss i är att hären av Stasimedarbetare, som hade som arbete att förtrycka befolkningen, också nu när demokratin införts, får dubbelt eller tre gånger så stor pension som de flesta av deras offer. Med bitterhet konstaterar hundratusentals av dem som kämpat emot förtryckarsystemet att deras mod också nu i ett demokratiskt samhälle bestraffas medan de regimtrogna belönas med framskjutna positioner eller väl tilltagna pensioner.

Och vi andra då – är det bara solidaritetsbidraget som förenar oss? Öst och väst, Bayern och Brandenburg verkar vara eniga om att inte överdriva entusiasmen över varandra, men vid översvämningar är man beredd att ställa upp för varandra. Och ibland finns det också plats för en tysk-tysk framgångshistoria. Maskindiskmedlen ”fit” från öst och ”rei” från väst har gått samman. Och – hör och häpna – den här gången var det östfirman som tog över västfirman… med krediter från en östtysk bank och en västtysk kemists kunnande byggde man upp en av de modernaste fabriksanläggningarna i Europa. Är inte detta en uppmuntrande upptakt inför nästa årtionde?

•

Jag kommer längre fram att ställa samman en sida med texter jag översatt av Freya Klier här. Hittills har jag publicerat tre längre essäer och ett par kortare texter.