27 kommentarer till “Snyrtingar”

  1. 😀 Jag satte min frukost i vrångstrupen dennna arla stund!
    Morgonstund har guld i näbben, just nu.
    Tack!

  2. Hej Laura,
    nej det är någonstans i Oslo, lustigt nog.

    PS ”Snyrting” är isländska… precis som ”morgunkorn”.

  3. Aha. Hm.

    Ja, ehrm.
    Snyggt, hur som helst (satte teet i halsen men det gick fort över).

  4. Det blir visst väldigt mycket som sätts i halsen denna morgon, ursäkta. Jag ska bättra mig:

    snyrting=toalett
    morgunkorn=flingor

    Fast nu har ni ju redan hostat en del vid era frukostbord.

  5. Sören,
    jag tror du läser slarvigt, eller vill du veta något närmare om de här morgunkornen.

  6. Slarvigt läser jag, jag vet.
    Men du föklarade samtidigt som jag skrev mitt inlägg
    Ska bättra på min klärvoajans 😉

  7. Ursäkta, slarvigt läst av mig,
    jag skulle ha svarat: Det är sådant som islänningar pickar i sig på morgonen.

    PS Undrar om någon kan göra några litterära anspelningar på det här eller kanske dikta en liten vers…

  8. Kan bara säga att denna toalettuppställning inte skulle kunna förekomma i Frankrike, utom möjligen som installation på någon konstbiennal, kanske.
    Därtill är fortfarande begreppet alltför – eh, respekterat, kanske är ett bra ord.

    Själv säger jag nog snarare kornflex.

    Fick en association, tänk om fransmännen löpte amok som mot de där teckningarna av profeten? Det kommer de förstås inte göra, men rätt många skulle nog inte uppskatta skämtet. Om det är ett skämt.

  9. Vad snyrtar du på Karin?
    Är trög i skallen efter korn till frukosten.

  10. Jag syftar helt enkelt på att om något är något som närmar sig heligt fortfarande i Frankrike så är det inte kyrkan, men, trots allt, republiken och dess motto.

    Nu publicerade ju även fransmännen muhammedteckningarna, och i vårt (västeuropéer?) sätt att se på tillvaron så ingår ju att andra får driva med det som är väsentligt för oss, vi kanske inte gillar det, men vi får lov att låta dem hållas för det demokratiska samtalets skull etc.

    Ungefär det syftade jag på.

    Korn till frukosten kanske bör undvikas?

  11. Tja, kyrkan är ute och f. valde den blodiga sången.
    Smaken är olika och i demokratins namn helig för oss?

  12. Nå, i vilket fall som helst tycker jag att det skulle det vara intressant att veta vad de där toaletterna i Oslo egentligen har för historia… Jag borde förstås ha frågat medan jag var där.

  13. Kom att tänka på en helt annan sak, eller så är det samma sak:
    ”världens äldsta yrke”, ni vet – är inte det att vara människa?

  14. Sören,
    Lite krångligare än en smakfråga tror jag nog att det är, själv skulle jag definitivt inte välja att försvara något som folks rätt till egen ”smak”, varken med ord eller blod.
    Därför släpper jag det hela.

    Ja, Bodil, det skulle vara kul att veta. Modellen på tjottan liknar den man ser här, men de ser mindre ut. Kanske en norsk import till något festligare tillfälle?

  15. Tack Agneta,
    om jag alls väntade mig ett svar på frågan, så var det nog faktiskt från dig. Jag återger en bit av länktexten här:

    *Arbeidet består av tre franske offentlige toaletter fra 1980. Toalettene ble levert av reklamefirmaet JCDecaux på bestilling fra Jacques Chirac, den gangen han var ordfører i Paris. Ramberg har malt toalettene i trikolorens farger og døpt dem ”liberté”, ”égalité” og ”fraternité”. Ramberg konstruerer et scenario som motsetter seg begrepet om en fast nasjonal identitet men knytter bånd på tvers av nasjonalgrensene: Grunnloven fra den franske revolusjonen tjente som modell for den norske, og fargene i trikoloren tilsvarer fargene i det norske flagget. Rambergs tilnærming opponerer mot enhver deterministisk historieforståelse og viser hvordan identitet unndrar seg entydige forklaringsmodeller.*

    *Alternative fortellinger*

    *Alle verkene til Ramberg kaster lys over den historiske utviklingens motsigelser, instabilitet og kriser gjennom å føre sammen et vell av ulike fortellinger om ett enkelt sted. Med andre ord avslører han politikkens konstruerthet og åpner derved øynene våre for at det finnes alternative fortellinger.*

  16. Fungerade dessa tre snyrtingar som någon sorts ögonöppnare för dig? På mina ögon fungerade de inte alls!

  17. Nej, inte på mina heller. Jag tyckte bara att de såg lite speciella ut. Fast jag tänkte på det där med att de norska färgerna är desamma som de franska (ungefär i alla fall).

    Egentligen var de närmast en förevändning för att få använda det roliga isländska ordet ”snyrting”.

  18. Är man inte väldigt trött på den här sortens offentlig utsmyckning eller installation?
    Jag är det åtminstone. Slå in öppna (dass)dörrar är ju inte så svårt.
    Betydligt svårare att göra något som verkligen är vackert.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *