En vandringsdag

Den 20.2 gick Miki och jag med Vesna och Tama längs Potok Črnomerec. Nej, allt var inte som vanligt då heller, men mycket mer likt det där ”som vanligt” än allt är nu. Vi talade forfarande om vanliga saker, om våren, om planer för små resor i omgivningarna, om blommorna som snart skulle bli mycket fler. Ja, vi talade också om hotet mot Ukraina men utan direkt skräck. Nu är allting annorlunda och den vedervärdige putin och hans avskyvärda pack har mördat så många, förstört så mycket, ljugit så hejdlöst – och detta pågår nu.

Nå, idag bestämde vi oss för att lufta oss lite och vandra upp till Planinarski dom Risnjak på Zagrebs ”husberg” Medvednica. Det blev Vesna, Miki och jag för Tama var hemma hos sig. Vesna körde till byn Mikulići och ställde av bilen där och så började vi gå. Det skulle ta ungefär en timme upp i ”lätt vandring” men det visade sig inte gälla oss. Det kom att ta mer än två, men det gjorde inget även om vinden ibland var isig. Vi var glada över att vara ute i naturen och över att vandra fram längs vägar och stigar.

Primulorna stod i rika buketter bland fjolårslöven, men annars hade blommorna inte kommit så mycket längre än sist. Vi har haft ganska kalla dagar.

Vi tittade bort över bergsryggarna i fjärran och försökte gissa vilket berg som hette vad. Jag minns inte vad vi gissade, men jag gissade nog fel.

Den sista biten upp till ”bergsstugan” var brant och vinden ilade kall och vi började bli hungriga. Hoppas det finns mat kvar däruppe, sa vi flera gånger till varandra. Och efter en lång jordtrappa var vi framme. Ett vackert hus.

Och det fanns mat kvar. Vi hämtade oss varsin bönsoppa och lite bröd och satte oss vid ett av borden vid husväggen och slevade i oss ganska snabbt för kylan tillät inget annat. Miki fick brödbitar med bönor på.

När vi gick ner var pausen slut och vi började prata om Ukraina igen, om mördandet och lögnerna. Sedan pratade vi lite om hur vi ska ta emot våra flyktingar. Jag måste få ett nytt element insatt, byta toalettring och kanske köpa några kuddar. Låset som bröt ihop härom dagen är tack och lov lagat.