Nu bor Miki och jag hos Alexandra och Federico i Trieste sedan länge känns det som. Vi har gått längs havet förbi Molo Audace och på Riva Nazario Sauro. Vi har strövat i Cavana och jag har med sorg tänkt på hur kvarteret förändrats men på utomhusantikvariatet på Piazza Hortis köpte jag en bok jag länge velat ha: ”Materada” av Fulvio Tomizza. Längs Canal Grande har vi också gått.
Den här eftermiddagen åkte vi upp på Carso bort mot Duino och stannade i många timmar i en osmiza i San Pelagio/Šempolaj där vi åt och drack på underbaraste sätt under olivträden.
Vi fick veta mycket om vinodlingarna som Federico nog minns men som jag till stor del glömt. I alla fall odlar de mycket ”a pergola”.
Luften var fin och lätt under olivträden och solen silade igenom just så mycket och så lite som vi kunde önska.
Federico och Alex bar ut stora fat med affettati misti, ost, tomater, zucchini, andra grönsaker och bröd och tre sorters olivolja med tydliga skillnader i smaken. Den bästa eller mest smakrika hette Bianchera. Vinet var en blandning av Vitovska och Malvasia.
Miki låg mycket stillsamt på den mjuka marken och observerade med nos, öron och ögon allt som rörde sig under träden.
