Efter några förfärande kalla regndagar rullar så sommaren in. Och samtidigt är det första juni och här är juni ju lindens månad, lipanj, och just idag har jag för första gången det här året känt lindblommornas förföriska doft.
Och Miki och jag börjar dagen på Simpas terrass. Äntligen kan vi sitta här igen och känna ”parkens” andning.
Och jag dricker kaffe och Miki får sina belöningar och allt är som det alltid är och alltid ska vara. Evigheten bor just här. Och snart kommer Eva på besök och jag känner att allt är berett.
