Det tar på krafterna att bli frisk. Idag går jag bättre än igår än i förrgår… Men så här mot kvällen är jag helt matt och vet knappt vad jag har gjort. Jo, jag har rättat texter och förberett lektioner, men ändå vet jag inte riktigt. Dagen har varit kall och rågrå och jag har inte varit på Simpa. Nilla och Miki har promenerat lite minimalistiskt i kvarteren här omkring och jag har provgått till dom zdravlja och talat lite med min husläkare, doktor Herman, om hur jag ska träna. Han visste ungefär lika lite eller mycket som jag. De första två veckorna ska jag inte belasta för mycket, nej, det ska jag väl inte. Och kanske ska jag fråga en ”fizijatar”, en privat sådan. Annars har Nilla lagat god mat åt oss och nu väljer jag att visa en bild från den vackra lördagen då vi drack kaffe med Zvonko på Kerempuh trg.
