En vecka kvar med gips, vårsolen är inne i balkongrummet och gör att jag inte saknar möjligheten att gå ut – inte så värst mycket i alla fall. Termometern säger 22 grader i skuggan och jag tänker inte säga att jag önskar att det vore kallare. Våren sitter mittemot mig vid bordet.
Miki är ”bortrest” igen och håller till hos Vesna några kvarter härifrån. Imorgon kommer han tillbaka på riktigt för då kommer också min syster och jag kommer att bli utsläppt då och då, redan under gipsdagarna. Jag försöker få överblick över vilka spår de här sex veckorna av instängdhet har satt i mitt sinne. Kanske kommer minnena från den här tiden att vara tydligare än från många andra tider just för att allt på något sätt varit nytt. Jag har sett lägenhetens väggar och golv ur andra vinklar än annars, möblerna har tagit andra gestalter, mycket som annars har varit självklart möjligt har under den här tiden varit omöjligt, som att bära en tallrik till bordet eller ta ner en bok från någon hög plats i bokhyllorna. Jag har vant mig vid att ha mer hundhår på golvet än vanligt och Miki, när han har varit här, har verkat större än tidigare trots att han nog inte har vuxit. Några av mina vänner har jag lärt känna närmare, också beroendet och hjälplösheten har jag lärt känna närmare och jag tror att jag har lärt mig att hantera dem förhållandevis bra. Jag har lärt mig något om att gå på kryckor. Även om jag under de första veckorna sov väldigt mycket, kanske ibland tretton-fjorton timmar om dygnet, så har jag hunnit läsa fler böcker och skriva fler recensioner än jag brukar under liknande tidslängd. Och jag har översatt kanske tio eller elva dikter av Else Lasker-Schüler. Några ligger halvgjorda, andra kan jag nästan säga att jag är nöjd med. Och jag har arbetat med tentor och rättning och planering av kurser och nu rättar jag dagligen texter som kommer in. Vad är det då jag inte har gjort eller inte gör i dessa dagar? Jag har inte gått ut med Miki de där timmarna varje dag, jag har inte handlat, jag har inte varit på stan, jag har inte suttit på kaféer, jag har inte varit på universitetet, jag har inte städat, inte lagat mat, inte suttit i barer om kvällen, inte gjort några resor, februari brukar ju annars vara en resemånad, men denna februari inget Ljubljana, Rijeka, Sarajevo eller Trieste…