Efter några gnisslande, bitande kalla dagar med elaka vassa vindar har vi upplevt en ganska mild dag, vindstilla med försiktig sol bland luddiga moln. Miki och jag har gått genom kvarteren här i Sigečica och vi har provgått det nya året och funnit det ganska inbjudande. Det ska nog gå det här och det som hotar är inte viktigast, inte just nu i alla fall. Kanske spelar vi inte på himlens strängar, men vi gör andra saker som också får oss att känna livets smaker på tungan, de kärva och de lockande. Vi luktar på luften och jag tittar på husen, Miki sniffar och spanar efter katter och katter flyr eller spejar tillbaka från höga utsiktspunkter.
