Efter mogonstunden – kaffe och isvatten – med Londi på Simpa tog jag min ryggsäck med badsakerna och for iväg till Bundek för årets andra bad. Vädret är molnigt och mildvarmt idag, så det brände inte alls när jag gick längs nasip bort mot min korvsjö. Det fläktade lite ljumt och jag tyckte jag såg en stork gå och beta i det höga gräset nere vid Sava.
Jag slog mitt läger lite längre västerut (om det nu är sant att jag vet något om väderstrecken) än härom dagen mest för att stenarna låg ovanligt platt på mitt utvalda ställe. Den här gången hade jag ingen bok med mig, så jag förde först ett litet låtsassamtal i huvudet med mig själv på kroatiska. Sedan låg jag mest och tittade – när jag inte var i och simmade omkring. Min plats visade sig vara bra på andra sätt än det som gällde den rena bekvämligheten. Den var en bra åskådarplats.
Två småpojkar, bröder förstod jag, simmade starkröstat sjungande förbi. Då och då avbröt de simmandet och sången för att brottas lite i vattnet.
Några andra barn lite längre bort ropade ivrigt: Pogledajte patke! Pogledajte patke! (Titta på ankorna!) Och förbi mig simmade andmor med sina två ganska stora barn.
I hemlighet är jag tacksam över att det inte är så många svanar vid Bundek den här sommaren.