Morfar i parken och Robert Pfaller

Jag betraktar ibland en morfar här i kvarteret. Han kör en barnvagn med en mycket liten baby runt runt i parken under mitt fönster. Kring honom och vagnen kilar en liten vit, ytterst självständig hund.

Mannen går alltid sakta liksom i tankar, men jag tror inte att han tänker på något annat än sitt nu med det lilla lilla barnet, som han då och då förstrött, uppmärksamt tittar till. Ser det lilla ansiktet nöjt ut? Ligger filten rätt?

Hur jag vet att han är barnets morfar? Jag vet det inte, men jag vet det ändå. Ibland ser jag honom med en ung kvinna, barnets mor – aha, tänker någon – ibland, särskilt sena kvällar, ser jag henne gå omslingrad med en ung man. Nej, jag vet förstås ändå inte om han är morfar till barnet, men jag vet en del annat.

Här hade jag tänkt skapa en omärklig övergång till nästa tanke, men jag ger upp företaget och serverar abrupt en länk till en intervju med den österrikiske filosofen Robert Pfaller, som jag var och lyssnade på igår med några vänner: Genuss ist politisch.

Kommentera