Snön är i upplösning och det droppar och skvalar överallt omkring oss och det finns mycket intressant att titta på, om man är lagd åt tittande och det är jag. Igår eftermiddag ägnade jag mig åt lite ”naturvetenskapligt” tittande på stuprören på den övergivna ungdomsvårdsskolan eller ”hemmet för vanartiga gossar”. Hur rinner egentligen vattnet genom det här stupröret, funderade jag, medan Londi hemlighetsfullt strök omkring längs husväggen och sannolikt grävde fram en och annan förbjuden matbit ur blötsnön.
Som gjord för nästa stora installationsutställning. Det är inte ofta man ser konst som förenar skönhet med funktionalitet. Den lilla vattenskvätten som porlar ur det snedlagda rören fulländar verket!
Hej Tomas,
tack för interpretationen eller beskrivningen! Det är nog så att installationer installerar sig bäst på egen hand. Sedan får man som ”tittare” gå omkring och hitta dem.
Så underbart roliga bilder! Och en härlig interpretation av konstverket.
»Den vise har ögon i sitt huvud …« Fantastisk bildsvit!
Ja, jag tyckte att jag stod inför ett slags underverk.