Igår föll oväntat mycket regn under förmiddagen och världen kändes genomblöt, men med eftermiddagen kom solen och jag satte mig en stund på en av bänkarna i ”parken” här framför huset bredvid min granne Stanko, som ni har träffat här förr. Det är han som förlorat ett ben, men inte sitt soliga sinne. Vi växlade några ord på vårt tysk-kroatiska blandspråk och han tyckte att jag kunde lära mig några enkla ramsor – de här:
Bolje ikad nego nikad.
Bolje išta nego ništa.
Välklingande och lätta att fästa i minnet, jel’ da? (Eller hur?) Den första betyder ungefär ”bättre en gång än aldrig” och den andra ”bättre något än inget”.