Stege till himlen
En spindeltråd
hänger från taket
precis över min säng.
Varje dag märker jag
hur den kommer allt lägre.
Man skickar mig till och med
stegen till himlen, säger jag.
Man skickar mig den från ovan.
*Även om jag magrat oerhört mycket
- jag är bara skuggan av vad jag en gång varit –
tycker jag ändå att min kropp
är för tung
för denna bräckliga stege.*
– Själ, gå före du.
Sakta! Sakta!
dikt av Marin Sorescu i översättning av Dan Shafran
Efter en stund såg jag det… att det är tio små stegar som sitter ihop. Och med min fantasis ögon ser jag nu små, små mycket lätta varelser som klättrar, och stegarna håller trots att de är så skira.
Bilden är bara ett försök att närma sig diktens innehåll. Kanske hamnar den lite bredvid. Jag vet inte riktigt.