Skogen är som vanligt och vi går omkring i den, varje dag, varje dag. Fast något särskilt är det nog ändå just nu – det är ovanligt mycket spring av vilda djur som vi anar och ibland ser. Londi höjer gång på gång nosen så högt hon når för att fånga in de flygande doftstråken och jag tittar och lyssnar och det gör hon också.
Londi iakttar ett förlopp
ett rådjur har upptäckt vår nyfikna närvaro
ett annat rådjur – nej, det är inte samma – kastar en blick bakåt och ger sig av
Hej Bodil.
Det är dagens text i DN som du skrivit där du tar upp ett viktigt universiellt problem, hemmahörighet och nationalism. Du i din blogg nämner Kant om när man är myndig, myndig i eget ansvar och när livet är befriat från nationalism.
Tycker din text i DN är mycket bra och det är synd om oss som ej kan språk, vi missar så mycket. Tur det finns människor som du som kan förmedla erfarenheter och klokheter.
Vintriga hälsningar, men ljusa från Gunnar Eriksson i norr.
Hej Gunnar,
jag svarar här, eftersom min mail inte fungerar särskilt bra härifrån – jag är på en resa i Berlintrakten. Tack för hälsningen både här och där. Jag funderar på att översätta både Dönhoff och Bettiza, om jag hittar någon förläggare som är intresserad av det ena eller andra projektet – eller båda.
Hälsningar från skogen mellan Zeuthen och Königs Wusterhausen i Berlins sydöstliga utkant.