Kategori: Litteratur

Jag har på senare år läst mycket av poeten Elfriede Gerstl och då och då har jag skrivit om henne och hennes diktning här eller i Salongen. För ungefär ett och ett halvt år sedan dog Elfriede Gerstl i sin hemstad Wien och för någon vecka sedan fick jag en bok av hennes man Herbert J. Wimmer, också han författare. Det var diktsamlingen ganze teile (hela delar) utgiven av Klever Literatur som nådde mig här i Zagreb.

Genom diktsamlingen, som Herbert J. Wimmer skrivit under det senaste decenniet löper en tråd av sorgedikter över förlusten av livsledsagerskan. Ur samlingen väljer jag att visa er den här:

halbes paar

mich in dir
gibt es nicht mehr
aber von dir
ist noch einiges
in mir
damit muss ich
haushalten
ich halbes paar

°°

Försök till en svensk version:

halvt par

av mig i dig
finns inget mer
men av dig
finns ännu något
i mig
med det måste jag
hushålla
jag halva par

Herta Müller om Ceauşescu i Hunger und Seide:

.

Han försvann inte genom sin död. Hans fingeravtryck har blivit kvar överallt i landet som förstörda städer och byar, som skövlade landskap, som blodspår efter dem som sköts ned vid hans fall, som skräck under skalltaket hos dem som överlevde.

Sedan kanske ett år prenumrerar jag på något som heter Lyrikmail. Man får sig en dikt tillsänd fem dagar i veckan. Dikterna är på tyska och en gång i månaden (eller är det varannan månad?) kommer en medelhögtysk dikt både i original och på modern tyska. I förrgår kom den här lilla fågeldikten:

Gläserner Vogel

Ich bin ein Vogel
aus Samarkand.
Ob Kunstwerk
Oder Jahrmarktstand
Wer wollte
das ermessen.

Ich bin ein Vogel
Der nicht fliegt,
ein Vogel, den der Wind
nicht wiegt,
Man kann mich auch
nicht essen.

Ich bin ein Vogel
Der nicht singt,
ich bin ein Lied
das nie erklingt.
Mich hat ein Prinz
besessen.

Ich bin ein Vogel
aus Traum und Glas.
Ein Vogel-Scherz,
Ein Vogel-Spaß
Und heiteres
Vergessen.

Max Kruse (*1921)

Jag tycker om det som pärlar fram om vad glasfågeln är och inte är och jag gör på prov en liten översättning av den sista strofen:

Jag är en fågel
av dröm och glas.
Ett fågel-skämt,
Ett fågel-skoj
Och glädjefull
Förglömdhet.

Under dikten läser jag att Max Kruse var son till en bildhuggare och dockkonstnär och att han själv under en tid ägnade sig åt ”dockkonsten”, innan han gick över till skrivandet helt och hållet. I dikten här ser man kanske spår av denna dockkonst.

en annan fågel som inte flyger eller vaggas av vind, fast kanske får vindarna tag i den ibland…

Idag vill jag bjuda er ett kort citat ur Herta Müllers essäsamling Hunger und Seide i min översättning:

”När det i 40 år inte har funnits några fria tidningar, ändrar sig inte språk- och tankevanorna på några veckor. Om ni till en infödingsstam kommer med en TV-apparat, som det hela tiden ropar ‘kuckuck” ur, kommer infödingarna inte att lära sig att säga något annat än just ‘kuckuck’”, säger författaren Mircea Dinescu två månader efter revolutionen i en Spiegel-intervju.

Idag vill jag låna min pausträdsröst till Tjeckiska centret i Stockholm. Jag läser ur deras program:

Den tjeckiska litteraturen vinner terräng. Aspekt förlag ger i höst ut ”En annan stad” av Michal Ajvaz och ”Himmel under Berlin” av Jaroslav Rudiš. I samband med boksläppet kommer båda författarna till Stockholm på inbjudan av Tjeckiska ambassaden och Tjeckiska centret.

 
Författarafton

Hör Michal Ajvaz och Jaroslav Rudiš läsa högt ur sina böcker! Läsning på svenska ur översättningarna. Förfriskningar och bokförsäljning.

Tid: 18 november, kl. 19.00
Plats: Tjeckiska centret, Villagatan 21
Arrangör: Tjeckiska centret och Aspekt förlag
 
Varken Ajvaz eller Rudiš är för övrigt några nykomlingar under pausträdet. Läs här till exempel:

Michal Ajvaz: Skalbaggen

Jaroslav Rudiš: Grandhotel