En ”dold” politisk kommentar

Livet tätnar på ett märkligt sätt. Det finns mer och mer att leva, mindre och mindre att säga. Jag känner det som om jag ibland ropar lite hastigt över axeln på mig själv för att åtminstone ha meddelat mig med omvärlden i en flyktig gest. Det går inte riktigt att berätta vad jag gör, för det kommer att se helt annorlunda ut från ert håll än det gör från mitt, som är insidan. De här varma kvällarna, simmandet bland fiskarna i Bundek, sittandet på Simpa, blickarna som möts i dunkel och ljus, hundpromenaderna på en viss livada (äng), som väl inte är någon riktig livada men bra ändå. Hur ska detta kunna föras över till någon annans medvetande? Nej. Och så finns politiken någonstans i utkanten fast lite påträngande: Vi har nyval här den elfte september, ingen datumskräck minsann. Ja, och så det ständiga talet om den eventuellt kommande folkomröstningen i Republika Srpska. Rädslan för vad en sådan skulle kunna föra med sig. Statsbildningen BiH skulle då på inte alltför lång sikt kunna gå under. Och vad skulle hända på övriga Balkan? Aldrig har jag sett så mycket om Balkan utanför Kroatien som i de senaste dagarnas eller veckornas nyhetssändningar. Det är egentligen en gåta att något som Republika Srpska alls kommit till stånd och det är groteskt att det är så stort och det borde varje natt framkalla ett ramaskri att platser som Srebrenica och Omarska är inspärrade i denna stat.

Och jag lär mig mycket snabbt mer och mer om hur lite jag vet.

bild-58

Läs mer

Det ENDA rätta

Den här natten vaknade jag gång på gång av en störning som har sitt ursprung i att jag i förrgår läste en artikel i Aftonbladet med rubriken ”Anständigheten är under attack”. Skribenten heter Andrev Walden och möjligen är han något slags nytillkommen ”stjärna” på den svenska mediala himlapällen. Ingen aning. Vad är det då som stör mig med den här texten? På ytan verkar ju allting bra. Den talar mot högerextremism, är positivt inställd till att hjälpa flyktingar och säger att man inte ska håna människor som vill göra gott. Här ett ytcitat:

”Att angripa och häckla männi­skors välvilja och anständighet är en del av den radikala högerns offensiv mot den liberala demokratins bärande väggar: idéerna om alla människors lika värde och rättigheter.”

Vem kan vilja säga det allra minsta emot detta? Men under ytan kryper det. Nyligen – för två veckor sedan – läste jag Karin Boyes Kallocain och jag tänkte då den föga originella tanken att romanen talar om vår tid. Nu ser jag att den också talar om det språk som finns i till exempel Waldens artikel. Texten är hal och försåtlig, eftersom den talar om språket och dess möjliga förklädnader. Ett förklätt språk talar alltså om verkliga eller föregivna språkliga förklädnader och det är förvirrande och det bedövar och leder runt läsaren i cirklar.

Jag läser underliga ord som ”godhetsknarkare” och ”flyktingkramare” och får veta: ”I grunden går det ut på att göra dåliga ord av bra ord.” Och jag läser att denna språkliga rörelse går genom nästan hela Europa och har sitt fäste i högerextremism. Jag fastnar några ögonblick i följande rad: ”I det brittiska debattklimatet finns en rad skällsord besläktade med det svenskvänliga Södermalmshatet”. Vad betyder ”det svenskvänliga Södermalmshatet”? ”Svenskvänlig” verkar betyda ”högerextrem” men detta ord räknas sannolikt inte till de ”bra ord” som man gör ”dåliga ord” av, eller hur är det? Och vad är det med Södermalm? Vad jag har förstått har Södermalm blivit en stadsdel för rika efter att länge ha hört till de fattigare stadsdelarna i Stockholm. Rätta mig om jag har fel! Vad är då ”Södermalmshatet” som alltså sägs komma från ”svenskvänliga”? Här blir det ganska hårt skruvat.

Under alla kodord och signalord finns en underström som talar med manande och sövande röst. Våga inte ha någon annan åsikt om hur flyktingfrågan ska hanteras än den som ropar om välvilja och godhet, för då är du ond. Ge dig inte ut på egna vägar, tänk inte själv. Inta inga andra positioner än de godas. Våga inte komma med andra förslag än godhetens. Det här språket talar om det enda rätta sättet att tänka, tala och vara. Alla andra sätt är undermåliga och gömmer på eller visar upp ondska.

(Bild: bakom ”Patriotens hus” imorse innan hettan kom)

bild-56

Läs mer

Brexit

Jag har grubblat lite över om brexit brakes it eller om det snarare är så att detta behövdes för att väcka oss ur eusömnen, en bromskloss har kastat sig loss och släppt in frisk luft i de kanske unkna rummen. England eller Storbritannien, eller England förresten ändå – för det där stora Britannien verkar ha sina sprickor och bristningsrisker – är ju ett ganska mäktigt land i Europa, ett ganska mäktigt land som under hela sin EU-tid varit föga entusiastiskt inför det gemensamma i det gemensamma projektet. Jag antar att detta då och då skadat idén och samarbetet. Länder som Sverige och Danmark har väl också stört genom att vilja vara med utan att vara med på det ena eller andra sättet, men eftersom de är små, så har störningarna blivit mindre. Jag kunde här berätta en gammal historia om mitt Fastlandseuropa, men jag låter bli. I alla fall vill jag gärna vara europé. Ja, delvis helt egoistiskt för rörelsefriheten, om det nu finns någon sådan, men också för att jag tycker om idén om Europa som ett flikigt och brokigt land. Och EU är väl just det där försöket att skapa detta land. Synd för England att det har ramlat sig ut, men många är ju kvar och fler kommer kanske in. Europa blir kanske mindre nordvästligt. Sverige sörjer nog England, eftersom Sverige också går omkring med den där ökänslan och väl har sett England som en storebror eller någon att följa, när man inte har velat vara med i Fastlandseuropa.

bild-54

Och här då, i gräset mellan Tomislavstatyn och Umjetnički paviljon, är man väl mest förvånad över att någon velat ut ur det som man nyss med möda tagit sig in i…

Läs mer

MojUppsats – texter om flyktingkrisen (3)

Idag har jag publicerat det tredje och sista avsnittet med studentuppsatser om flyktingkrisen på MojUppsats. Uppsatserna skickades in i början av november, i mitten av november och i början av december och genom detta att de är skrivna vid olika tidpunkter kan man genom texterna se händelseutvecklingen under just denna korta period.

izbjeglice_FAH5

Här är en länk som för vidare till de enskilda uppsatserna från början av november.

Och här finns en som leder till de enskilda uppsatserna från mitten av november.

Och här, slutligen, kommer ni direkt till texterna från början av december:

Luka Pezerović

Maša Virag

Ante Petrović

Läs mer

MojUppsats – texter om flyktingkrisen (2)

Som jag skrev här under pausträdet för en dryg vecka sedan arbetade jag med flyktingfrågan med flera av mina studentgrupper här i Zagreb under hösten och förvintern. Tre av grupperna fick också under denna period skriva kortare uppsatser på detta tema. Den första gruppen skrev i början av november. Den andra skrev sina texter kring mitten av november och fyra av dem har nu publicerats på MojUppsats i anslutning till de sex första texterna. Genom att texterna tillkommit vid olika tidpunkter kan man som läsare följa en händelseutveckling.

3168404_m1t1w800q75s1v63770_xio-fcmsimage-20151029171912-006010-5632470033800-.aa915abf2aa7e21089eefb6461e593519e35cb84

Här är länkar direkt till de enskilda texterna i den här omgången:

Ana Mastelić

Edin Badić

Sandra Ljubas

Sonja Klarić

Läs mer