Det är egentligen inte särskilt varmt idag men Miki tyckte tydligen ändå att han behövde gräva sig en svalgrop i parken. Kanske var ögonblicket varmt för honom. Han grävde hårt och uthålligt.
Efter en stund var han nöjd och la sig ner lite prövande, flyttade sig ett halvt varv för att hitta den rätta positionen.
Så låg han där och spanade efter fåglar och flygfän. Ganska till freds såg han ut att vara, inte på jakt utan mer som en uppmärksam betraktare beredd att ta emot alla intryck.
Efteråt, när vi kom ut ur parken, fick jag en ingivelse att ta en kaffe på Momentto. (Jag går nästan aldrig dit, bland annat för att jag har svårt för den där besynnerliga stavningen.) Mycket har ändrat sig där sedan sist. Jag tror den lutar lite mot alkisbar nu, men på ett ganska ljust och godmodigt sätt och vi blev vänligt mottagna av en servitris, som inte var servitris, och några gubbar hade också något att säga.