Anslagen utifrån är oförändrade.
Svenska institutets ledning HAR VALT att slussa bort fem miljoner från svenskundervisningen i världen. Utan hållbar motivering.
Ledningen säger: ”För att SI:s kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram behöver vi minska antalet stipendier till lektorer i Europa.”
De skyller på ”kostnader” eller ”ökade kostnader” men preciserar inte dessa. De preciserar vad de vill ta bort och låter sedan bilan gå – så och så många lektorat, så och så många kurser. De preciserar inte vad det är som kostar så mycket mer än det gjorde förra året.
Om man ska tala om detta i termer av budget förhåller det sig så att inkomsterna är desamma. Utgifterna har däremot ökat men inget nämns om varför eller till vad.
Om en budget plötsligt råkat i obalans är det inte det som är oförändrat (inkomsterna i det här fallet) som behöver undersökas utan det som förändrats (utgifterna i det här fallet). SI gör närmast tvärtom: Man pratar – visserligen i vaga termer och mer och mer nedtonat – om att man kanske kommer att få ”budgetnedskärningar” eller ”minskade anslag”, fastän detta sedan aldrig skedde eller var på väg att ske. Däremot pratar man inte om vari de ökade kostnaderna verkligen består utom så vagt att det inte ger några som helst handfasta upplysningar.
Så återigen: Vart tog de fem miljonerna vägen? Var är de nn? Till vad används de? Vilka hål ska de täppa till?
