Idag vilar vi en del för det är varmt. Jag försökte göra det mesta så tidigt som möjligt men glömskan var också tidigt uppe, så jag glömde att köpa en dinja (just den sortens melon) hos min fruktman. Vi kom hem och gjorde lite obestämda saker och sedan försökte jag hitta ett sätt att vädra klokt – jag har ju fönster åt båda hållen. Det gick väl så där och sedan tvättade jag en klänning på ett omständligt sätt och Miki rullade en boll lite lagom långsamt. Han kan mycket om bollar. Sedan sov vi en stund, ganska kort kanske. När jag vaknade tänkte jag på dinjan igen. Det var eftermiddag och hett, men jag tänkte ut en halvskuggig väg och så gav vi oss ut. Då och då fällde Miki in benen för att vila och ibland stannade vi vid en bänk i skuggan och så satt vi lite.
Och så kom vi fram till fruktståndet, jag släppte kopplet och Miki gled in på den ”svala” sidan. Fruktmannen och jag pratade lite och han skar som vanligt min dinja i fyra bitar. Sedan började vi välja aprikoser och persikor åt mig. Vi klämde oss igenom rätt många, en del var för mjuka och vi blev lite fulla i skratt av allt klämmande. Men till sist var det hela klart. Han sa något osakligt om värmen och jag svarade lite lätt yxskaftigt – för det passade.
Det var lite svårt att se om det var soligt eller om det bara verkade så. Vi drog benen efter oss hemåt och satt rätt länge under några tallar.
Och nu är vi hemma och min dinja är rätt varm. Nej, jag tar ingen bild på den.