I utkanten av vårt revir

Härom dagen tog Miki och jag en långpromenad med Vesna i det härliga nästan-försommarvädret (18-19°) till och i Savica Šanci, ett område med småsjöar, öar, fåglar, sköldpaddor och industriruiner vid den norra sidan av Sava ungefär mittemot Hrelić på andra sidan floden. Det här är den ena utkanten av mitt nuvarande revir. Längre bort har jag inte varit sedan början av hösten. Innan vi kom ”grälade” vi människor lite om vilken väg vi skulle ta. Jag ville ta min vanliga ”rakt” ner till floden och sedan längs nasip. Vesna sa att det var en omväg, att hon visste en kortare. Jag gav med mig, mest för att jag var nyfiken på denna andra väg. Det visade sig snart att Vesna inte var helt säker på den och vi letade efter riktmärken att följa – ett kraftverkstorn och en minaret. Det blev lite krokigt men så småningom, efter en del frågande, verkade vi vara på rätt väg. Vi gick förbi ruckel, bilvrak och nedlagda fabriker, mörka utrymmen bakom ruinväggar. Spännande men inte helt behagligt. Jag sa något om att jag inte skulle vilja gå här ensamma. Vesna höll med. Så småningom kom vi igenom en by med många skällande hundar och sedan en till och atmosfären kändes tryggare. En äldre man pekade ut ett ställe där vi kunde krypa under ett stort rör för att komma in i vildmarken eller industriruinparken (svårt att hitta en passande benämning).

Så var vi inne i området och började följa en stig mellan två sjöar. Miki tyckte att vattnet var som det skulle och drack lite här och där. Och så gick längs vattnen lite hit och dit från ö till ö.

Ett tag följde vi den gamla järnvägen (som jag har på min profilbild – Londi och jag går där) och Miki hoppade från syll till syll för att slippa det hårda grova gruset. Men efter en stund var vi nere på stigarna igen och vi gick över många små broar.

Tre och en halv timme var vi ute och vi gick egentligen oavbrutet, så på slutet av hemvägen fällde Miki in benen under sig i skuggan ett par gånger. Varje gång vilade han bara en knapp halvminut. Det är sådant han lärt sig under sitt vilda liv som ensamhund.