På sista tiden har jag vissa kvällar gått ut med Dren en orientalisk vallhund, eftersom hans husse är på sjukhus. Dren är bara åtta månader men han är större än de flesta hundar jag har träffat, mycket större än Londi men lika mild och godmodig som hon, fast jag förstår honom inte alls på det sätt som jag förstod henne. Jag känner att han är en främmande hund. Vänlig men främmande. Och det känns som om jag har glömt hur man gör när man lär känna en hund.
