Jag tog den här bilden av verkligheten någon gång igår kväll. Verkligheten, verkligheten – finns det något som inte hör till verkligheten? Fantasin? Jag undrar hur man skiljer den från verkligheten. Ibland – ända sedan barndomen – har jag tänkt på hur konkret abstrakt konst är. Man går bara tillräckligt nära eller så drar man sig tillräckligt långt ifrån. Så är det också med verkligheten. Den är ett perspektiv, fast nej, egentligen är det bara den som inte är ett perspektiv. Fantasin, drömmen, inbillningen är perspektiv på verkligheten, liksom den sakliga blicken och berusningen.
Är verkligheten en evig upprepning eller är den bara en gång?