Augustis sista dagar reser en kam av hetta och sol. Jag går på stadens gator, torkar svetten ur pannan, planerar för höstterminen. I parken hemmavid ligger valnötterna på småvägarna och när jag knäcker dem med sandalen eller tänderna öppnar sig nötterna så där vita som de gör den allra första tiden och de smakar mer frukt än nöt. Vännerna väller in från fjärran platser och sommarens speciella tomrum fylls och finns inte mer. Det är de bästa dagarna.
Och i förrgår såg jag från en gummibåt denna solnedgång över Isonzos delta.