Får jag bjuda in till en Einar Jolin-utställning i mikroformat? Ett urval av hans tavlor har nyligen ställts ut på Liljevalchs i Stockholm och nu befinner sig samma urval på Mjellby museum i Halmstad. Hit till Zagreb har två av målningarna från utställningen nått i vykortsform. Det är dem vi ska titta på. Först ”dam i svart” tänkte jag. Den tavlan har fått bli porten till utställningen:
En kvinnlig eller kanske snarare tintomarisk figur tittar rak genom duken på eller genom oss. Armarna ser lite målade ut men verkar ändå lätt kunna inta vissa poser. Man blir lite osäker på vem som är betraktaren, man själv eller denna ”dame”. Bäst att gå lite åt sidan och vila kanske.
Min utställnings andra bild heter ”På promenad” och inte ”Damen med hunden” som man kunde få för sig. Kanske finns det en fläkt av Kirchner här, fast bara en fläkt, för Kirchners linjer är nog hårdare, vassare och tyngre. Och nog känns det som en promenad man kunde vilja följa med på, parkens stora blågrönska, den friska luften som omger den lättrippande duon, blinkningen till betraktaren.
