Solvärmen skickar oss ner till Sava, till den skuggiga ”badplatsen” under Most mladosti (Ungdomsbron):
När Londi stigit upp ur vattnet tar hon sig en rejäl lerskrubbning i stubbåkern vid flodkanten. Så här:
och så här:
Sedan skakar hon sig, så att hon innesluts i ett gulbrunt moln:
Och efter det promenerar hon iväg fin och lerdammig från nos till svans. Ja, nosen har en ljusbrun ”nyskant”.
Oj, vad jag känner igen det där beteendet från min Golden Retriever. Det var mycket lera som skjöldes av och mången motvillig pälstvätt. Rekordet togs när hon på vår sommarö ständigt letade upp svanarnas skitplatser för att riktigt gotta sig i tillvaron. Visst är det roligt med hund!
Den här gången lyckades jag lura ner Londi i vattnet en gång extra på slutet och sedan sprang vi upp över vallen och vidare längs trottoarer och gator. Eller nej, jag lurade väl inte ner henne i vattnet, dit går hon så gärna själv, utan lurandet bestod i språngmrschen som följde på badet. Här hemma har jag nämligen svårt att bada henne, för det är svårt att få ner en så stor hund i det minimala badkaret.