Skogens guld

Den gula kantarellen utövar en särskild lockelse på mig. Jag känner mig som en guldvaskare i Alaska som just funnit några riktiga bautaklumpar i sin vasksil, när jag får syn på ett sådant där gyllengult stråk i mossan – svampknappar tätt tätt, än på rad än i klunga. Årets första storfångst är den bästa och den klev jag in i igår eftermiddag. Här ligger de insamlade guldknapparna och pryder köksbordet. Som guld.

7 tankar om “Skogens guld

  1. Bodil, i e.m. åker vi till Mikael på Linderödsåsens topp, och där blir vi bjudna på middag med just skogens guld, nyplockade och härliga! Din bild fick mig att vilja åka dit redan nu.

  2. Smaklig måltid då, Thomas! Linderödåsens topp låter fint i sig och dessutom för du min tanke till det underbara fläckiga linderödssvin jag en gång presenterat här.

    Sven,
    du får mig att tänka på alla möjliga sådana här ”gyllennamn”: Gyllene Freden, Gyllene Uttern, det gyllene Prag…

  3. Du öppnar ett fönster och låter mig ta del av din gyllene värld Bodil.
    Det är som fåglar i gryningen innan nattluften hunnit bli kvalmig och morgonen fortfarande består av förhoppningar och önskemål.
    Jag hoppas att din röst inte tystnar. Jag älskar det du skriver och jag vet att jag inte är ensam i det här.

Kommentera