Vi stannar en stund till i Valle Brembana, närmare bestämt i byn Oneta: I huset där Arlecchino en gång ska ha haft sitt hem bodde också – en trappa ned – en råbarkad sälle som såg ut så här:
Ja, ansiktet är det väl inte så mycket kvar av, men man ser ett ljusgrönt stirrande öga, en blankblek panna och lite ovårdade skäggtussar och hårtovor. Mest av allt ser man de kraftiga underarmarna och en rejäl käpp. Intressantast är kanske den lilla skylten ovanför hans huvud. Jag kan inte riktigt tyda den, men nästan. Det här vad jag tycker att det står:
CHI NO E DE CHORTESIA NON INTRAGI IN CHASA MIA SE GE VEDESUN(?) POVERO(?) GE DARO COL MIO BASTON
Eller vad står det? Har ni bättre ögon?
Språket är dialektalt/ålderdomligt. Och så här ungefär tycker jag att man översätta den här raden, fast det blir en lucka strax efter mitten: ”Den som inte har ett älskvärt väsen får inte komma in i mitt hem om… så ger jag honom med min käpp”
Det är väl i alla fall säkrast att inte försöka kliva in här – hur älskvärd man än är eller tror sig vara…
Oj, Bodil, en sådan målning resp. text för att avskräcka objudna gäster har jag inte sett förrut. Man känner ju bara skyltrar med [varning för hunden](http://www.elgalgo.ch/images/vorper.jpg) eller så. Men med en kille som hotar med en stor käpp… Ja, där vore jag försiktigt! 😉
Ja, det är väl lite rakare att hota med sig själv än att krypa bakom hunden. Fast nu minns jag en skylt jag såg i en annan by i Valle Brembana, närmare bestämt i Pighet – det rör sig alltså en modern eller nyuppsatt skylt:” Attenti al cane e al suo padrone” (Varning för hunden och för hans ägare) stod det på den och bredvid var en hund med blottade tänder… och en pistol avbildade.
Laura, nyss hittade jag på nätet en väktare som är vackert beskriven – och som inte ser så ”osympatisk” ut som t.ex. Kerberos. 😉
Han behövde mindre sömn än en fågel, och han kan se flera mil. Hans hörsel är så bra att han till och med kan höra gräset gro och ullen på fåren växa. Han har alltså de bästa egenskaperna för en väktare.
Vad han heter? Han heter [Heimdall](http://sv.wikipedia.org/wiki/Heimdall) och kommer norrifrån!
”Attenti al cane e al suo padrone”… Tänk, Bodil, det finns en [barnbok](http://images.google.de/imgres?imgurl=http://www.libreriauniversitaria.it/data/images/BIT/365/9788825013658g.jpg&imgrefurl=http://www.libreriauniversitaria.it/attenti-cane-padrone-lavatelli-anna/libro/9788825013658&h=260&w=200&sz=15&hl=de&start=1&sig2=1p1dvFY9T8jZ_8U22fmYvg&um=1&tbnid=uiOLoCZwltKCIM:&tbnh=112&tbnw=86&ei=yke4Ru3eB5bC-AK3hoG3BA&prev=/images%3Fq%3D%2522Attenti%2Bal%2Bcane%2Be%2Bal%2Bsuo%2Bpadrone%2522%26svnum%3D10%26um%3D1%26hl%3Dde%26client%3Dfirefox-a%26rls%3Dorg.mozilla:de:official%26sa%3DN) som heter just så! Men skylten med den här texten och de kusliga bilderna på… nej! Inte ens på skoj skulle jag tycker om en sådan avskräckning.
Keri,
i det här fallet var det nog inte på skoj, inte riktigt i alla fall. Inte för att jag tror att jag hade blivit skjuten om jag närmat mig grinden, men det kändes i alla fall som en form av hot.
*Högt gnyr Garm i Gnipahålan* eller hur var det nu?
Högt gnyr nu Garm framför Gnipahålan,
fjättrarna brista, Fenresulven ränner!
Mångahanda vet jag, vidare ser jag
till krafternas undergång, kampgudars öde…
Här finns en italiensk sida om Harelkins hus och där även texten vid mannen med påken återges.
Denna sida är nog än mer upplysande!
Agneta,
först baxnar jag – hur bär du dig åt? Och sedan kopierar jag in texten ovanför mannen med påken i den här sidans version:
*Chi non e’ de chortesia, non intragi in chasa mia, se ge venes un poltron, ce daro’ col mio baston.*
En del bokstäver har tydligen bleknat bort på väggen och andra är lite otydliga, nåväl så här är texten betydligt lättare att översätta:
”Den som inte har ett älskvärt väsen får inte komma in i mitt hem om det kommer en odåga så ger jag honom med min påk”
Stort tack!
Den som söker finner! Åtminstone ibland.
Jag sökte på några av orden i frasen och efter andra försöket fann jag de sidor jag sedan länkade till. Synd bara att jag inte själv kan läsa den italienska texten och ta del av de olika gamla berättelserna från Brembana.