Igår var vårsolen här på besök, men natten kom tillbaka med vintern.
Igår under den sista januarieftermiddagen kändes det som om vintern bröts av och det var som om året vände mot vår. Londi och jag vände ryggen åt skogens skidspår och gick ner till sjön. Sjön, det är Vassbotten, Vänerns allra sydligaste spets.
Vassigt, eller hur? Det ser ut som vinter, säger väl någon nu. Ja kanske, men titta här! Och lyssna! Här har en vårbäck redan börjat porla:
Vacket. Härligt. Och idag skiner en rätt stark sol på vår balkong. Det känns att något är på gång.
Man vill ju så gärna att det ska bli vår snart i alla fall… även om erfarenheten motsäger det.
Visserligen återvände jag till skidspåret inne i skogen idag – med Londi tassande efter eller hoppande framför – men ljuset berättar om att våren är på väg…