Karpigt igen?

Nej, snarare karpatiskt väl? Karpacz.

I september förra året gjorde jag en liten resa till "Romanien" eller "Litteraturien" med min man och min hund. De egentliga målen var några platser i Olga Tokarczuks rom ”Daghus, natthus” – Nowa Ruda och Krajanow, men under resans lopp dök en vägskylt upp med texten Karpacz och då visste jag att dit ville jag också. Karpacz hette Krummhübel på den tyska tiden och där tillbringade Theodor Fontane (ni som, ack, läst ”essän”, klicka inte, det är samma text som vanligt) några somrar när han var i sjuttioårsåldern, det vill säga när han var på toppen av sin litterära gärning. Här skrev han på några av sina romaner och hit förlade han delar av handlingen i bland annat ”Quitt” och ”Die Poggenpuhls”.

Vi svänger av och följer en vindlande väg mot byn. Plötsligt – i en ganska brant uppförsbacke – är det stopp. Bilar och bussar står på rad efter varandra. Vad kan ha hänt? Jag stiger av och Londi med mig. Vi går uppför förbi en lång rad av bilar. Jag försöker få reda orsaken till trängseln, men jag förstår inte riktigt gesterna jag får till svar på mina frågor. Uppe i korsningen mitt i byn får jag äntligen ett svar jag begriper: Tour de Pologne! säger en man med entusiastisk röst. Nu ser jag vilken väg cyklisterna ska komma – det är packat med folk längs båda sidor av vägen. Londi och jag slinker hastigt över den och förbi några ståtliga gamla villor och där är eller jag menar där var en gång stationen. Jag tycker om sådana här platser, där en tidigare intensiv aktivitet har upphört och blivit till ett monument över sig själv. Vi strövar runt i det höga gräset och tittar. Så värst länge sedan kan det nog ändå inte vara sedan man kunde åka tåg hit.

Att det måste ha gått tåg hit efter 1945 är självklart, men när jag tittar på byggnaden, så verkar det på mig som om stationen varit i bruk en bra bit senare än så.

På vägen ner igen tar jag en bild på en av villorna. Nej, Fontane bodde inte där, det vet jag för jag har sett bilder på Krummhübelhuset han bodde i de där somrarna på slutet av 1880-talet.

Och här är en vy från Krummhübel 1924 – i tiden någonstans mellan Fontanes tid och vår. Det syns rätt väl att husen här är besläktade med huset på bilden strax ovanför.