Nyss när jag strövade omkring på Hannovers gator i Altstadt och längs floden Leine tänkte jag ibland på den vitryske författaren Ales Razanaus dikter i ”Hannoversche Punktierungen”(Razanau skrev diktsamlingen under sin tid som Hannah Arendt-stipendiat i Hannover). Och här sitter jag nu hemma vid mitt köksbord igen och har bläddrat fram ett par dikter i samlingen som jag tycker särskilt mycket om:
•
•
•
Ich schlendere durch Straßen
im Dämmerlicht.
Aus Schaufenstern
starren Mustermenschen.
Ein Boot im Fluß:
eine Hälfte gespiegelt,
die andere im Spiegel selbst.
Bis zum bitteren Ende,
haben sie einander geschworen
zusammenzuhalten?!
Die Ziegel
des alten Gebäudes.
