För drygt två veckor sedan var jag för första gången på den stora vilda loppmarknaden Hrelić. Att jag inte tagit mig dit tidigare berodde väl mest på att jag tänkt att Londi skulle vara med och det verkade alltid för krångligt att ta sig dit. Nå, nu tog jag mig dit utan Londi och det var klokt både med tanke på folkmassorna och hettan. Hrelić befinner sig i Novi Zagreb på Savas sydsida och jag har ofta sett lämmeltåget dit utmed flodbanken från andra sidan, för det är så att marknaden sträcker sig långt utanför själva marknadsområdet, ja,faktiskt ända ifrån bron. Här säljs allt – från bilar till helgonbilder, från tamburiner till vitlök och rakija. Och här levs ett alldeles speciellt marknadsliv. Försäljarna är helt integrerade med varorna. En del ligger och vältrar sig i klädhögarna, andra sitter och dricker öl och vin på möblerna de vill sälja. Det myllrar av människor och en tät röstväv omsluter det hela. Jag hade ett exakt mål med min vandring. Jag ville ha ett nattygsbord, litet och lätt och av trä skulle det vara, enkelt men ändå med någon form av dekoration. Otroligt nog – eller nej, det var väl egentligen inte alls otroligt – så fann jag precis det jag sökte och nu står det här. Kanske visar jag det någon gång.
Här är några bilder – jag funderar på att klippa ihop några små filmsnuttar också, för det blir kanske lättare att förstå vad Hrelić är med rörliga bilder. Men det får bli en annan dag.
skylten på utskänkningsstället nära ingången
de där guldskorna…
vinet i flaskan bredvid vitlöksflätorna var nog hett fram på eftermiddagen
kanske får det vara en hjortkrona… eller en värja?
hemvägen – vy från bron
