Tranströmer på kroatiska

Jag har lärt mig att det kroatiska ordet ”vijenac” betyder ”krans” och jag idag köpte jag en kulturtidskift som heter så.

Nu undrar kanske någon om min kroatiska i ett slag blivit så bra att jag kan läsa kulturtidskrifter. Nej, så är det inte, men jag visste att en före detta student till mig, Mišo Grundler, hade skrivit en artikel om Tomas Tranströmer i den och att han dessutom översatt sex dikter av Tramströmer till kroatiska där. Jag hade visserligen fått se alltsammans via mail förut men jag ville se det i tryck på papper, för det är ändå något annat. Och jag ville särskilt se dikterna i Mišos kroatiska tolkning (som jag hört ska vara mycket bra eller ännu bättre än så) och läsa dem bredvid originalen. Dikternas originaltitlar är ”Elegi”, ”Eldklotter”, ”Drömseminarium”, ”Ansikte mot ansikte”, ”Vermeer” och ”Nocturne”. (Medan jag håller på och bastlar ihop det här stannar min blick på en rad om sovande människor i ”Nocturne”: De vilar som fällda bommar när mysteriet drar förbi.)

Här kan ni se dikterna på kroatiska:

Och för er som kan kroatiska, här är artikeln:

Du weit ausschreitendes Giraffenkind

Är ni i Ringelnatzstämning?

An Gabriele B.

Schenk mir dein Herz für vierzehn Tage,
Du weit ausschreitendes Giraffenkind,
Auf daß ich ehrlich und wie in den Wind
Dir Gutes und Verliebtes sage.

Als ich dich sah, du lange Gabriele,
Hat mich ein Loch in deinem Strumpf gerührt,
Und ohne daß du’s weißt, hat meine Seele
Durch dieses Loch sich bei dir eingeführt.
Verjag sie nicht und sage: „Ja!“
Es war so schön, als ich dich sah.

Joachim Ringelnatz (1883-1934)


Karikatur als Kuttel Daddeldu

Nu är ”Lingonkungen” och ”Vandrarna” här

För ett par dagar sedan anlände en packe böcker listigt fördelade på fyra paket (stora paket fastnar i den kroatiska tullen) hit till Hvarska. Här är böckerna:

Som ni ser är det Jan Henrik Swahn som har skrivit dem, både Lingonkungen och Vandrarna. De här böckerna ska jag nu fördela bland mina femteårsstudenter här i Zagreb, men jag anar redan att det kommer att bli svårt att vara ”rättvis”. Lingonkungen handlar om hur Oscar Johansson, född 1881 i Dalarna och uppvuxen under knappa förhållanden, blir rik på affärer med lingon och potatis. Vandrarna är berättelsen eller berättelserna om en rad vinddrivna existenser som lever sina oftast svåra liv någonstans utmed Stockholms gator. Ja, vilken tror ni de flesta kommer att vilja läsa? Nu undrar ni kanske hur jag kan vara så säker på det här? Några har redan bett att få läsa den ena. Blir det för många som vill läsa samma, så får lotten avgöra, svarade jag.

Om allt går som önskat kommer de båda romanernas författare hit till slutsamtalet om dessa. Det rör sig alltså om ett liknande projekt som förra årets läsning av Karin Stensdotters Arnes kiosk här.

°°
PS Inte helt oväntat finns det en ny text i Salongen idag.

Grubblerier över Strindbergsmanuset

Under morgonpromenaden – vi tog en ganska lång runda eftersom det var så vackert –

funderade jag över Strindbergmanuset. Jag har klippt ganska mycket ur det jag fick från Strindbergs Intima Teater. All ”mellantext” är borta, nästan i alla fall, eftersom den är alltför tätt knuten till just Intima Teatern. Av de fem dramafragmenten har jag tagit bort det ur Mäster Olof (bland annat för att jag tyckte replikerna var för långa). Kvar är utsnitten ur Fröken Julie, Ett Drömspel, Spöksonaten och Gustav III. Janica ville ha med lite ur Liten katekes för underklassen och nu har jag saxat fram några avsnitt ur denna. Sedan frågade jag Janica om hon inte tyckte vi kunde ha något ur Fadren (som hon förr om åren brukade läsa med studenterna). Hon kastade fram några förslag på avsnitt och jag fastnade för det här, som är ett slags mikroversion av dramat:

Ryttmästarn: Vad har du nu gjort, Nöjd?

Nöjd: Gud bevare herr ryttmästarn, det kan jag inte säga, när pastorn är inne.

Pastorn: Genera dig inte du, min gosse!

Ryttmästarn: Bekänn nu, annars vet du hur det går.

Nöjd: Jo, se, det var så, att vi va på dans hos Gabriel, och så, och så sa Ludvig…

Ryttmästarn: Vad har Luvig med den saken att göra? Håll dig till sanningen.

Nöjd: Jo, och så sa Emma att vi skulle gå till logen.

Ryttmästarn: Jaså, det var kanske Emma som förledde dig?

Nöjd: Ja, inte var det långt ifrån. Och det ska jag säga, att om inte flickan vill, så blir det ingenting av.

Ryttmästarn: Kort och gott: är du far till barnet eller inte?

Nöjd: Hur ska en kunna veta det?

Ryttmästarn: Vad för slag? Kan du inte veta det?

Nöjd: Nej, si det kan en då aldrig veta.

Ryttmästarn: Var du inte ensam då?

Nöjd: Jo den gången, men inte kan en veta om en är ensam för det?

Ryttmästarn: Vill du skylla på Ludvig då? Är det din mening?

Nöjd: Det är inte gott att veta vem en ska skylla på.

Ryttmästarn: Ja, men du har sagt åt Emma att du vill gifta dig med henne.

Nöjd: Ja, se det får en alltid lov att säga…

Ryttmästarn (till pastorn): Det är ju förfärligt!

Pastorn: Gamla historier det där! Men hör du Nöjd, du ska väl ändå vara så till karl att du vet om du är fadren?

Nöjd: Ja, nog var jag sta, men det vet väl pastorn med sig själv, att det inte behöver bli något för det!

Pastorn: Hör du min gosse, det är fråga om dig nu! Och du vill väl inte lämna flickan ensam med barnet! Att gifta dig kan väl inte bli tvång, men du ska ta hand om barnet! Det ska du!

Nöjd: Ja, men då ska Ludvig vara med.

Ryttmästarn: Då får saken gå till tinget. Jag ska inte reda i det här, och det roar mig verkligen inte heller. Se så, marsch!

Pastorn: Nöjd! Ett ord! Hm! Tycker du inte att det är ohederligt att lämna en flicka så där på bar backe med ett barn? Tycker du inte det? Va! Anser du inte att ett sådant handlingssätt… hm, hm!…

Nöjd: Jo, se om jag visste att jag vore far till barnet, men se det kan en aldrig veta, herr pastorn. Och gå hela sitt liv och släpa för andras barn är inte roligt! Det kan ju herr pastorn och herr ryttmästarn förstå själva!

Ryttmästarn: Marsch!

Nöjd: Gu bevare herr ryttmästarn!

(Går.)

Ryttmästarn: Men gå inte ut i köket nu din lymmel! 

°°
Imorgon är den första repetitionen, så jag har en del att göra idag. I vilken ordning till exempel ska fragmenten radas? Och de nya mellantexterna, hur ska de lyda? (Fast de behöver nog inte vara färdiga till imorgon.) Vilka avsnitt ska spelas på båda språken (svenska och kroatiska), vilka ska ha kroatisk textremsa? Och mellantexterna, ska de enbart vara på kroatiska? Och hur gör vi med detta när vi spelar i Ljubljana?

Verteidigung der Bäume

Ja, jag tycker mycket om träd, säger gärna något om träd, har ett pausträd, sörjer träden som fällts nere vid moskén för Monumentets skull och nu har jag funnit en träddikt. Det är en vinterdikt om träd och man kunde tycka att jag skulle väntat till vintern innan jag visade den här, men jag lovar att det blir vinter över den också.

Verteidigung der Bäume

(Oben sehen sie wie Philosophen aus
Und unten sind sie Kellner.)

Winter fällt lautlos

Über sie her. Geduldig wie Esel
Tragen sie

Die Last des Schnees.
Sagen kein Wort,

Halten dicht.

av Horst Samson ur diktsamlingen Und wenn du willst, vergiss

°°
PS Det finns nytt att läsa i Salongen.