Jag har lärt mig att det kroatiska ordet ”vijenac” betyder ”krans” och jag idag köpte jag en kulturtidskift som heter så.
Nu undrar kanske någon om min kroatiska i ett slag blivit så bra att jag kan läsa kulturtidskrifter. Nej, så är det inte, men jag visste att en före detta student till mig, Mišo Grundler, hade skrivit en artikel om Tomas Tranströmer i den och att han dessutom översatt sex dikter av Tramströmer till kroatiska där. Jag hade visserligen fått se alltsammans via mail förut men jag ville se det i tryck på papper, för det är ändå något annat. Och jag ville särskilt se dikterna i Mišos kroatiska tolkning (som jag hört ska vara mycket bra eller ännu bättre än så) och läsa dem bredvid originalen. Dikternas originaltitlar är ”Elegi”, ”Eldklotter”, ”Drömseminarium”, ”Ansikte mot ansikte”, ”Vermeer” och ”Nocturne”. (Medan jag håller på och bastlar ihop det här stannar min blick på en rad om sovande människor i ”Nocturne”: De vilar som fällda bommar när mysteriet drar förbi.)
Här kan ni se dikterna på kroatiska:
Och för er som kan kroatiska, här är artikeln:
Det kroatiska Drömseminariet tycks ha fått ett abrupt slut. På svenska har dikten ytterligare trettiofem rader (om jag räknat rätt).
Jag frågade Mišo och han sa att det berodde på att han inte fått tag i dikten i dess helhet. Till detta kom naturligtvis den här ”Nobelprisbrådskan” – texten skulle publiceras så nära inpå tillkännagivandet som möjligt. Men jag föreställer mig att de här översättningarna bereder vägen för något mera omfattande framöver.