6 tankar om “Aris Fioretos’ recension av ”Hunger och siden”

  1. Boken verkar vara något att skaffa sig. Finns den på tyska eller har ni samlat ihop essäer att översätta med Frau Müller?

    Fioretos skriver bra, men jag är inte så säker på hans slutsatser om den socialistiska diktaturen. ”[D]en socialistiska diktaturen /…/ gjorde livet lätt för sina medborgare. Den krävde ju endast två saker: ”den fullständiga fördumningen och det förfarna hycklandet.””

    Den fullständiga fördumningen tror jag inte på, däremot att den i många fall gjorde det lätt för genomsnittsmänniskan, eller varför inte funktionsmänniskan, att leva. Däremot om temperamentet inte passade kunde det bli väldigt svårt för vissa personer, som t.ex. Frau Müller.

    Samtidigt tror jag inte på det generaliserande hyckleriet utan snarare på oförmågan hos människor, mycket pga temperament och bildning att i frågasätta rådande ordning. Till det hör en kamp om överlevnad, vilket snarare utvecklar en listighet och en överlevnadskonst, som har med anpassning och utkarvning av sin person i vardagen.

    Det är intryck jag fått av personer som levt i förtryck, vilket vissa inte ens anser att de gjort (”Allt var inte dåligt i Francos Spanien,” har jag fått höra t.ex.).

  2. Gustaf,
    boken finns eller har snarare funnits på tyska. Jag tror det är ganska svårt att få tag i originalet någon annanstans än på antikvariat vid det här laget. Den kom 1995 och sedan som pocket 1997.

    Det där om den ”fullständiga fördumningen och det förfarna hyckleriet” är ett direkt citat av Herta Müller, så det kan du inte lasta Aris Fioretos för. Sedan är erfarenheter av förtryck förstås inte bara på ett sätt.

    Gabrielle,
    ja, eller hur? Tack!

  3. Okej, men det hade kanske varit en bra idé av Herr Fioretos att problematisera det i stället för att ta henne på orden. Fast det hade kanske varit svårsmält för svensk press.

    Du har helt rätt i att erfarenheter av förtryck kan man förstå på olika sätt.

    Överhuvudtaget märker jag att jag borde ta i tag med Frau Müller. Jag har läst en del essäer av henne, bl a en i Axess där hon jämförde islam med diktaturen i Östeuropa. Sen andra i tysk press om sina erfarenheter i Rumänien.

    Jag får intrycket av att hon i vissa aspekter är tämligen reaktionär. Men där har jag läst för lite för att verkligen våga mig på en kategorisk bedömning.

    Hennes man är om jag minns rätt Richard Wagner och även han verkar vara en av dessa konservativa på gränsen till reaktionära tänkare.

  4. Hej Gustaf,
    ja, Herta Müller är i hög grad läsvärd. Sedan skulle jag gärna vilja veta mer om det här med ”tämligen reaktionär” – kan du ge exempel kanske?

    PS Herta Müller och Richard Wagner är sedan länge skilda.

  5. Jag hittade intervjun (som jag trodde var en essä) som jag syftade på och läste igenom den en gång till och jag får nog skaffa mig lite mer kött på benen innan jag uttalar mig igen.

    Här är länken från Axess: http://axess.se/magasin/default.aspx?article=516.

    Angående hennes frånskilde make hittade jag diskussionen om Ukraina han förde och som visade på enligt min mening en tråkig trångsynthet här: http://www.signandsight.com/features/authors/348_RichardWagner.html

Kommentera