Grottspindeln

Grottspindeln

I grottans
midnatt
– i mögelfukten
i källardunklet
där växte sakta
ditt eviga näts
fin-nerviga
heliga blomma.
Spinn spinn spindelmor
du lydiga fromma. . .

Spinn spinn spindelmor.
I årmillioner
spunno de fromma spindlarna
samma mönster.
– I samma maskor
fångades samma himmelska
bevingade spis
skickad
av spindelgudarne.
– Dem ske pris.

Spela spela spindelmor
på dallrande trådar
mörka uråldriga sånger
för barnen
dina
som vila i sina
svävande
fina
kokonger.

Allt vore frid
och aldrig skulle
en rysning gå
genom det levande nätet
– om icke
då och då
för flyktiga stunder
världsägget
plötsligt rämnade
– öppnande sig
mot glittrande fasor
gåtfulla
grymma
blå. . .

Bertil Malmberg

I den här diktens nät fastnade jag sent igår kväll. Jag klängde omkring bland stofernas långa trådar och gladde mig andäktigt över spindelbarnen ”som vila i sina svävande fina kokonger”. Och ”det levande nätet” omslöt mig och blev min flyktiga värld.

das gewisse etwas

Jag har använt morgonen till att inte komma igång med allt det där som det är så bråttom med. I stället har jag suttit och vänt och vridit på en dikt av Elfriede Gerstl och försökt tota ihop en svensk tolkning av den. Och nu är jag inte nöjd varken med ”blålut” (finns det?) eller titeln (ska jag säga ”det där lilla extra” i stället?) eller en del annat. Så nu ber jag om ”hilfe” – med liten bokstav, eftersom Gerstl alltid var mycket sparsam med de stora.

°°

 das gewisse etwas

es sitzt nicht in der hose
es riecht nicht wie achselschweiss
es schmeckt nicht wie blaue lauge
es hat keinen stich nach bittermandel
man findet es nicht beim suchen
                     zwischen den büstenhalterschalen
es nistet nicht wie etwas haariges
                                             zwischen haaren
es verbirgt sich nicht in ihrem knistern

mitten im tiefsten gehirn
                        wo es mausgrau ist
tickt manchmal ein minisender tok tok
und schmeisst einen haufen schwingungen
                       zu einem nachbarsender rüber
pochpoch macht die herzmaschine drüben
und weiss woran sie ist

°°

det där speciella

det sitter inte i byxorna
det luktar inte som armsvett
det smakar inte som blålut
det har inget stänk av bittermandel
det går inte att hitta när man letar 
                       mellan behåns kupor
det häckar inte som något hårigt
                                       mellan hårstrån
det gömmer sig inte i deras knistrande

mitt inne i hjärnans djupaste
                         där det är musgrått
tickar ibland en minisändare tock tock
och slänger iväg en hop svängningar
                         till en grannsändare
pockpock låter hjärtmaskinen strax intill
och vet vad som väntar

Igår i Slovenien


ett stycke från Brežice

Über die Heide

Über die Heide hallet mein Schritt;
dumpf aus der Erde wandert es mit.

Herbst ist gekommen, Frühling ist weit,

gab es denn einmal selige Zeit?

Brauende Nebel geisten umher;

schwarz ist das Kraut und der Himmel so leer.

Wär ich hier nur nicht gegangen im Mai!

Leben und Liebe – wie flog es vorbei!

Theodor Storm

°°

Fast dimma kan egentligen i lika hög grad ge en känsla av skygd som av avstånd…

Jesen

Vi går genom höstliga alléer och solen silar genom det gula lövverket. Sådana här dagar är det lätt att säga: hösten är skön, jesen je lijepa.

Och stämningen i Rilkes Herbsttag snuddar bara ytterst lätt vid själen

Herbsttag

Herr: es ist Zeit. Der Sommer war sehr groß.

Leg deinen Schatten auf die Sonnenuhren,

und auf den Fluren laß die Winde los.

Befiehl den letzten Früchten voll zu sein;

gieb ihnen noch zwei südlichere Tage,

dränge sie zur Vollendung hin und jage

die letzte Süße in den schweren Wein.

Wer jetzt kein Haus hat, baut sich keines mehr.

Wer jetzt allein ist, wird es lange bleiben,

wird wachen, lesen, lange Briefe schreiben

und wird in den Alleen hin und her

unruhig wandern, wenn die Blätter treiben.

och försvinner sedan in i det röda lönnguldet

… för ett tag. Brittsommar och drömmar om brittsommar vill rymmas i glappet: bablje ljeto…