Blogg

Ja, jag tycker mycket om träd, säger gärna något om träd, har ett pausträd, sörjer träden som fällts nere vid moskén för Monumentets skull och nu har jag funnit en träddikt. Det är en vinterdikt om träd och man kunde tycka att jag skulle väntat till vintern innan jag visade den här, men jag lovar att det blir vinter över den också.

Verteidigung der Bäume

(Oben sehen sie wie Philosophen aus
Und unten sind sie Kellner.)

Winter fällt lautlos

Über sie her. Geduldig wie Esel
Tragen sie

Die Last des Schnees.
Sagen kein Wort,

Halten dicht.

av Horst Samson ur diktsamlingen Und wenn du willst, vergiss

°°
PS Det finns nytt att läsa i Salongen.

Under bokmässan i Göteborg fick jag på den tyskspråkiga scenen på ett bokomslag händelsevis syn på ett ansikte jag kände igen. Det var Theodor Fontanes ansikte jag såg och det var författaren och översättaren Klaus-Jürgen Liedtke som höll i boken. Från scenen talade han om det stora litterära projektet Östersjöbiblioteket, där Fontanes Effi Briest ingår.

Nå, vad är det då som har hänt? Det nya är att det just kommit ut en bok om Theodor Fontane och hans författarskap på svenska. Det är Henrik Sjögren som har skrivit boken och jag visste mycket väl om att han höll på med detta arbete, eftersom vi gång på gång varit i kontakt kring det, men jag visste inte att boken redan var född! Titeln är Theodor Fontane – förnuft och fantasi och boken inleds med några kapitel om Fontane och hans samtid. Dessa kapitel är för en svensk läsekrets mycket viktiga dels för att man i Sverige idag vet ganska lite om tysk och preussisk historia, dels för att en sådan rundmålning ger nycklar till Fontanes romanvärld, nycklar som många svenska läsare annars inte skulle ha. Sedan följer en rad presentationer av eller snarare inblickar i Fontanes romaner och andra litterära verk, det hela gjort både med lätt hand och djupa insikter. Som läsare får man egentligen bara veta precis så mycket att man vet att man vill läsa det verk som Sjögren just gläntar på, man får aldrig veta så mycket att man redan tycker sig ha läst romanen i fråga. Sjögrens bok är förutom en introduktion till Fontanes värld en dörröppnare för översättningar av Fontanes verk, främst hans romaner, till svenskan, för märkligt nog finns bara Effi Briest i svensk översättning – hittills. Fast under pausträdet finns i alla fall de fyra första kapitlen av Irrungen, Wirrungen på svenska. Kanske får dessa kapitel tillsammans med bokens övriga någon gång framöver träda in mellan två pärmar. Jag väntar nu på ”Sjögren-effekten”.

Här i lövverket finns rätt många texter om Fontane, till exempel den här. Och den intresserade är det bara att skriva ”Theodor Fontane” i sökrutan, så dyker det upp en hel del annat.

Och nu kan jag inte låta bli att klippa in det här Thomas Mann-citatet om romanen Effi Briest:

Ett romanbibliotek med det strängaste tänkbara urval, begränsat till, låt oss säga, dussinet böcker eller tio eller sex – får inte sakna ’Effi Briest’.

Igår kväll var jag på en poesiuppläsning på det fina biblioteket ”Knjižnica Bogdan Ogrizović” i centrala Zagreb. Det var Boel Schenlaer som läste ur sin senaste diktsamling Nomad i exil och sida vid sida med originalen lästes Željka Černoks översättningar upp av Ana Brnardić Oproiu. Själv var jag vid sidan av Ana någon sorts moderator och eftersom jag var så koncentrerad på denna min uppgift glömde jag kameran, så det blir inga bilder från evenemanget. Publiken bestod av medlemmar ur det kroatiska författarförbundet och ”en intresserad allmänhet”.

häftet, vars röda ram jag skurit ur bilden, innehåller 18 dikter i original och i kroatisk översättning

Jag läser ”Vinden” för att jag gillar de där gröna stickade kortbyxorna och säkerhetsnålen i håret:

Vinden

Det knackade hårt på dörren.
Det var Vinden med en korg på armen,
barbent med gröna stickade kortbyxor,
en vit skjorta och säkerhetsnål i håret.
Han klev in med sina leriga kängor
som om han aldrig gjort annat, plockade
för sig av vad som helst tills korgen var full
och gick sedan utan att lämna spår, ner till
Saltsjöns hamninlopp. Där kastade han i
alltihop och satte sig ner och grät vid kajkanten.

Och så här ser översättningen ut:

Vjetar

Snažno kucanje na vratima.
Bio je to Vjetar s košarom u ruci
u zelenim vezenim kratkim hlačama,
bijeloj košulji i zihericom u kosi.
Ušao je unutra u svojim blatnim cipelama
kao da je to najnormalnija stvar na svijetu, pokupio
sve na što je naišao dok nije napunio košaru
a onda se spustio, ne ostavljajući tragove, dolje
do ulaza u luku Saltsjön. Tamo je sve bacio
u vodu, sjeo na rub mola i zaplakao.

Och så vill jag läsa en liten kort:

Ett äpple

Det fanns ett äpple.
Så plötsligt låg det i magen på henne.
Och sedan.

Han?
Jag vet inte.
Jag närmar mig ormen.

°°

Jabuka

Postojala je jabuka.
A onda je odjednom bila u njenom trbuhu.
A zatim.

On?
Ne znam.
Približavam se zmiji.