En röst i pausträdets lövverk har gjort mig uppmärksam på dikten ”Kväll” av Adriana Szymańska. Jag har plockat fram poesiantologin Jag i första och sista person, som innehåller flera dikter av Szymańska och dessutom en kort presentation av henne. Så här lyder den:
Adriana Szymańska är född 1948. Poet, författare och översättare av bland annat fransk-kanadensisk, rumänsk och rysk litteratur. Hon har gett ut ett tiotal diktsamlingar, bland annat Lato 1999, Sommaren 1999 (2000), In terra (2003) och W podróży, På resa (2007). Hon har även skrivit ett antal böcker för barn. Bosatt i Warszawa.
Över den eftersökta dikten står en dedikation: Till Leszek Kołakowski.
Kväll
Förbanna inte dagen före solnedgången.
Bada inte med Herakleitos i samma källa.
Sätt dig här, vid den namnlösa floden
och hör hur skogen nynnar
sin eftermiddagskoral.
Fråga dig: varför är det så svårt att bli arg
på världen när himlen flammar rött
just före skymningen?
Varför är det så lite bergatroll i dig numera?
Du växer, öppnar famnen
och nuddar ömt vid talltopparna.
Du älskar den här utsikten: månen en vitlöksklyfta
över vägen, slumrande båtar i hamnvaggan.
Träddungen av ljus målad på vattnet, stillheten
inne i en mjuk kråkvinge.
Ögonblicket tar dig ur händelsernas larm
liksom trollsländan som flyger in ovanför vattenspegeln.
Ni är som två brinnande atomer
i någons djupa varma andetag.
Du vet att du måste gå
ingen ärkeängel ställer in dödens stund.
Men just i detta ögonblick, när du håller en blekröd molntapp
i din famn är du räddad.
Översättningen är gjord av Irena Grönberg och det är förlaget Tranan som givit ut antologin.
