Slovenerna kräver genomgripande förändringar
Under slutet av 2012 upplevde Slovenien en rad folkliga massprotester. 30 000 demonstranter från fackföreningar, organisationer för studenter, pensionärer och konstnärer samlades den 17 november till den första protesten. Dussintals protester följde i så gott som varje tätort i landet.
Vi vill att internationella observatörer ska veta att dessa demonstrationer inte är ”uppror mot åtstramningspolitik eller nödvändiga reformer” som Janez Janšas populistiska, nyliberala regering försöker beskriva dem som. De krav som ställs av slovenska medborgare rör inte bara förbättrade ekonomiska villkor utan det som en rättsstat och en demokratisk stat grundar sig på: rättssäkerhet, bevarande av välfärdssamhället, en bärkraftig ekonomisk politik som tjänar majoriteten av befolkningen i stället för snäva gruppintressen.
Som bakgrund kan sägas att massdemonstrationer är något exeptionellt för den här lugna lilla nationen och att ekonomi och levnadsstandard under diverse olika regimer ända till helt nyligen legat på en god nivå. Slovenien har betraktats som ett land som på kort tid framgångsrikt tagit en rad nya steg. Det är det första och hittills enda landet i för detta Jugoslavien som inträtt i EU, NATO, OECD och eurozonen. 2009 gick emellertid den slovenska ekonomin bakåt med 8% och under det senaste kvartalet gick landet in i en ny konjunktursvacka. Demonstranterna lägger skulden för detta inte bara på den nuvarande regeringens korrupta och inkompetenta politik, utan också på den senaste tidens rad av korrumperade regeringar som främst haft egen vinning för ögonen.
Ända sedan protesterna började har regeringen visat sin inkompetens när det gäller att kommunicera med landets medborgare. Arrogans, förlöjliganden, grovt våld och försök att provocera fram våld från demonstranternas sida är dess metoder. Följden har blivit att ännu fler vänt sig emot dem.
Janez Janša – som för övrigt är nära lierad med Viktor Orbán i Ungern – har under sina två mandatperioder försökt lägga massmedia och många av landets mest vinstgivande industrier och en rad andra institutioner under sig. Den alltmer politiserade författningsdomstolen gör sitt bästa för att blockera rätten till folkomröstningar. Rättsväsendets undermålighet, privatiseringar av allmänna tillgångar, överilade och illa genomtänkta åstramningsåtgärder håller på att bringa den en gång blomstrande slovenska ekonomin i fördärvet.
Regeringen – som tillträdde med mindre än 30% av befolkningens röster och som idag inte har mer än 20%:s stöd – försöker att genom hot och andra ljusskygga metoder inskränka yttrandefriheten och hindra media från att korrekt rapportera om demonstrationerna, utarmningen av de statliga universiteten till förmån för ideologiskt styrda ”privata” sådana, de ekonomiska nedskärningarna i skolor och förskolor, en ohållbar situation för forskning och kultur och den gravt korrumperade katolska kyrkans växande ekonomiska makt.
Regeringen försöker att härska genom att söndra och hetsa olika samhällsgrupper mot varandra. Demonstranterna svarar med att i stället försöka samla och ena människor och faktum är att dessa kommer från befolkningens alla led: gamla och unga, pensionärer och studenter, tjänstemän och arbetare, statsanställda och egenföretagare. Enligt färska opinionssiffror deltar 16% av befolkningen aktivt i demonstrationerna, 67% stöder dem och 85% förväntar sig att protesterna ska fortsätta.
Den 21 december samlades ungefär 12 000 människor till en allslovensk demonstration i Ljubljana. Dagen därpå, den nationella självständighetsdagen, genomförde slovenska kulturorganisationer en ”protestival” med 1000 deltagare som en reaktion mot det officiella firandet som iscensatts av och för den politiska eliten innanför kravallstängsel och med en ring av kravallpolis med vapnen pekande med landets medborgare omkring sig. Värt att notera är att även veteraner från det slovenska befrielsekriget 1991 deltog i protesterna, något som regeringen sannolikt inte väntat sig.
I januari kommer nya protester. Nya motståndsgrupper uppstår löpande. Till mitten av januari förbereds en kongress för att samordna grupper och organisationer som opponerar sig mot den nuvarande regeringens politik. Man vill skapa ett gemensamt handlingsprogram för den slovenska proteströrelsen. Även om myndigheterna försöker att ignorera det som sker, anser de flesta observatörer här att det inte längre är möjligt att hindra den växande proteströrelsen från att nå sina mål.
KOKS kommittén för slovensk kulturell samordning
DSP slovenska författarförbundet
ODBOR kommittén för ett samhälle grundat på rättvisa och solidaritet
TRS rörelsen för hållbar utveckling i Slovenien
Här finns en länk till den engelska översättningen (the english translation) av det slovenska originalet. (Klicka på word-länken i mitten av sidan!) Den svenska texten har tillkommit som en översättning av den engelskspråkiga versionen, men jag har valt att göra den lite kortare och jag har formulerat om vissa avsnitt något i hopp om att uppnå största möjliga tydlighet för läsare i Sverige.
