Egentligen vet jag inte om jag riktigt tycker om Roberto Gervasos sätt att se på människan och världen, men ett och annat han säger i sina aforismer tycker jag ändå har något visst – utan att det för dens skull behöver vara nytt under solen. Gervaso är journalist och historiker och han har bland annat skrivit om Cagliostro, Casanova, och kejsar Nero.
Varsågoda, här är ett litet urval ur samlingen, kanske hittar ni något som tilltalar er eller något att irritera er på:
Niente mi fa perdere la pazienza più di chi ne ha troppa.
Inget får mig att tappa tålamodet såsom den som har för mycket av det.
•
Diffidate di chi non ha nemici: non sarà mai un vero amico.
Lita inte på den som saknar fiender: han blir aldrig en sann vän.
•
La grande forza di tanti nostri intellettuali è la loro fragilità morale.
Våra intellektuellas stora styrka finns i deras moraliska bräcklighet.
•
Il vero miracolo è credere al miracolo.
Det sanna miraklet är tron på miraklet.
•
La caccia alle streghe è la grande specialità delle streghe.
Häxjakten är häxornas stora specialitet.
•
”Chi cerca trova.” Ma quasi mai quello che cerca.
”Den som söker han finner.” Men nästan aldrig det han söker.
•
Non basta perdere la memoria. Bisogna anche essere sicuri di non ritrovarla.
Det räcker inte att förlora minnet. Man måste också vara säker på att inte återfinna det.
•
Il dubbio ci tiene in vita, avvelenandocela.
Tvivlet håller oss vid liv genom att förgifta det.
•
Il fascismo degli antifascisti non mi fa meno paura di quello dei fascisti.
Antifascisternas fascism skrämmer mig inte mindre än fascisternas.
•
È così sporco che, quando si lava, nessuno più lo riconosce.
Han är så smutsig, så när han tvättar sig känner ingen igen honom.
•
I nostri intellettueli sono pronti a tutto. Anche a non rischiare nulla.
Våra intellektuella är beredda till allt. Också till att inte ta den minsta risk.
