Genom Tannhäuser som jag lät dyka upp under pausträdet härom dagen har jag lockat mig själv in i den medelhögtyska diktningens värld. Jag har nu börjat läsa versberättelsen Helmbrecht av Wernher der Gärtner, en diktare man inte vet nästan någonting alls om, mer än att han bör ha levt någonstans i det bayersk-österrikiska området under 1200-talets andra hälft.
Huvudpersonen i novellen är den unge Helmbrecht. Han är av bondesläkt men vill lämna sin krets för att bli riddare. Han blir rovriddare och begår en rad grova brott. Till slut blir han straffad å det grymmaste: han blir bländad och misshandlad och till sist blir han hängd och hans mössa slits i trasor. Detta sista är inte det minst viktiga för det var med mössan eller huvan som allt började. Helmbrechts första steg ut ur bondeståndet var nämligen detta att skaffa sig en huvudbonad som bara en riddare kunde tillåtas bära.
Denna mössa, som träder in på scenen redan i verkets allra första början, bär en hel värld broderad på sitt tyg och på sätt och vis är mössan en värld. Så här ser den första strofen ut i original:
Einer seit waz er gesiht,
der ander seit waz im geschiht,
der dritte von minne,
der vierde von gewinne,
der fünfte von grôzem guote,
der sehste von hôhem muote:
hie wil ich sagen waz mir geschach,
daz ich mit mînen ougen sach.
Ich sach, deist sicherlîchen wâr,
eins gebûren sun, der truoc ein hâr,
daz was reide unde val;
ob der ahsel hin ze tal
mit lenge ez volleclîchen gie.
in eine hûben er ez vie,
diu was von bilden wæhe.
ich wæne ieman gesæhe
sô manegen vogel ûf hûben:
siteche unde tûben
die wâren al dar ûf genât.
Och så här ser den ut på nyhögtyska. (Det är Fritz Tschirch som gjort översättningen och det är också han som skrivit kommentaren till min utgåva Wernher der Gärtner. Helmbrecht. Mittelhochdeutsch. Neuhochdeutsch. Förlaget är Reclam.)
Einer erzählt von dem, was er gesehen hat,
ein zweiter von dem, was ihm widerfahren ist,
der dritte von Liebe,
der vierte von Handel und Wandel,
der füfte von Reichtum,
der sechste von hohen Idealen.
Hier will ich erzählen, was ich selbst erlebt
und mit eigenen Augen gesehen habe.
Ich habe – das ist absolut zuverlässig! –
einen Bauernsohn gekannt, dessen
lockiges blondes Haar
über die Schulter
lang herabviel.
Diese Haarpracht bändigte er in eine
mit Bildern kunstreich verzierte Kappe.
Ich glaube: Niemand hat bisher
so viele Vögel auf einer Kappe abgebildet gesehen:
Papageien und Tauben
waren darauf gestickt.
Jag gör en svensk variant för de läsare som inte förstår tyska:
En berättar om det han har sett,
en annan om det som har hänt honom,
den tredje om kärlek,
den fjärde om vinning,
den femte om rikedom,
den sjätte om höga ideal.
Här vill jag berätta vad jag själv upplevt
och med egna ögon har sett.
Jag såg – detta är verkligen sant! –
en bondson, vars
lockiga ljusa hår
räckte ända ner
över axlarna.
Denna hårprakt höll han samman
under en konstfullt broderad mössa.
Jag tror: Ingen har hittills
sett så många fåglar på en mössa:
Papegojor och duvor
var broderade på den.
Längre fram stegras mössans bildvärld till att skildra Trojas belägring, Aeneas färder över Medelhavet och scener ur Rolandssången. Och mycket mer…

