Det blåser ljumma vindar runt husen här denna morgon och nyss gick Londi och jag för att köpa lite grönt från Tonis lastbil. Först gick vi under lindar.
Ännu doftar de inte, men så är det inte lipanj ännu, bara travanj och däremellan kommer ju också den undersköna månaden svibanj…
Längs Rapska har de grävt upp den ena trottoaren på ett ställe så vi var tvungna att sicksacka lite och Londi passade på att lukta på något okänt, men snart var vi framme vid lastbilen som precis som de flesta andra lördagar stod parkerad strax intill affären Union. Det första jag fick syn på på lastbilen, utom Toni själv förstås, var underbart frisk och grönglänsande blitva så jag köpte ett stort knippe. Sedan plockade jag på mig diverse: karfiol, mladi luk och jaja (blomkål, färsklök och ägg). Till sist bad jag om ett kilo äpplen: Može li kilo jabuka? Izaberite, sa Toni då och jag valde. Sedan avbröt någon av de andra kunderna vid lastbilens bakända Toni med ett skämt (det tror jag i alla fall att det var). Han log brett med äppelpåsen i handen. Sedan satte han ner den på vågen och frågade eller konstaterade: Kilica? Da, može, svarade jag och gladde mig i hemlighet åt denna diminutiv. Ett "litet kilo" har allt en särskild vikt, kanske minns ni ett annat litet viktigt Kilochen från de masuriska berättelserna…
Vilka perfekta gröna hjärtan – nyutsprungna eller nystrukna? Verkligt tunna i alla fall – som hinnor.
Ja, lindlöven är makalösa just nu, utan minsta vank och brist. Och färgen är just den gröna färg som var min barndoms älsklingsfärg. Och lövens hjärtform gör linden till ett sagoträd.
Linden är kanske det mest europeiska trädet i den betydelsen att det är det mest sägenomspunna trädet i många delar av Europa. Många sagor kretsar kring linden, inte minst i de slaviska och germanska folkens historia och myter.
I Uppsala har vi inte haft lövsprickning ännu. I går snöade det. Gröna löv känns som om de tillhör en annan tid minst lika mycket som en annan plats. Året går lite fortfare fram på vissa platser.
//JJ
Eller håller sig längre i värmen kunde man också säga. Andra längre i kölden.
PS Jag ser att du har en ny blogg, Johan. Får försöka hålla ett öga på den.