Piccione – colomba

På italienska finns det två ord för duva, ”piccione” och ”colomba”. De här två orden uttrycker två helt väsenskilda duvföreställningar. Det enda de har gemensamt är väl fjäderdräkten, fast inte dess färg. En ”colomba” är en andlig och ideell duva som har förbindelser med den helige ande och freden. Fast en liten prosaisk sida har den i och för sig som ”colomba pasquale” som är en kaka i form av en ”påskduva”. Nå, men detta är väl snarare en kroppslig utväxt på det andliga trädet än något eget. En ”piccione” är en sådan där grå fågel som trängs i flockar på piazzorna, en ”piccione” vill bli matad med brödsmulor eller hela bröd och blir det också ofta och den skiter ymnigt på städernas byggnader och torg. Det är hur lätt som helst att se var en ”piccione” har huserat, en ”colomba” däremot lämnar inga spår.

På engelska finns ett besläktat ordpar: ”pigeon” och ”dove”. En ”pigeon” är helt klart en ”piccione”, men är en ”dove” på alla sätt en ”colomba”? Jag vet inte, men nog finns det en ”white dove” och en ”dove of peace” men absolut inte någon "pigeon of peace"?

På svenska finns det bara en duva. Och på tyska bara en ”Taube”. Vad beror detta på? Varför har svenskan och tyskan inte någon ”duvkomplikation”? Det verkar för övrigt som om inte heller kroatiskan har en sådan: duva heter ”golub” rätt och slätt, fast jag måste kanske undersöka detta närmare.

Nu ska jag avslöja varför jag talar så här mycket om duvor. Ovanför mig bor det någon – jag vet inte vem – som har gjort sin balkong till ett hem för duvor, jag är rätt säker på att det rör sig om ”piccioni”. På senare tid har det inträtt en förändring. En presenning har spänts – ja, ”spänts” är väl att ta i – över balkongen, kanske med någon renhållningsavsikt för att grannarna – inte jag – har klagat. Så här ser det ut:


under duvbalkongen befinner sig alltså mitt balkongrum

Så här ser det alltså ut när de flesta duvorna inte är ”hemma”. Jag har en känsla av att jag befinner mig mitt i en process. Under mig har man bytt skyddstak över ingången till fläktfirman, men detta glastak är redan täckt med duvskit. Det kommer att hända mer här.

14 tankar om “Piccione – colomba

  1. Vilken underbart rolig och väl också något skrämmande text. Men ett gott skratt fick jag mig. Finns det inte ett mellanting mellan piccione och colomba också? Vackra duvor, som man kan studera på taket mittemot. :-)

    PS Hur kommer du åt att putsa dina fönster?

  2. Columba est timida, lepus timidior, cervus timidissimus – så har generationer av gymnasister lärt sig att komparera latinska adjektiv sedan mitten av adertonhundratalet. I Wien är det straffbart att mata duvor och det finns speciella kommunala duvskyttar (i Sverige också tror jag?).

    ”Luftens flygande råttor” – jag kan inte hjälpa att de gör ett obehagligt intryck på mig, åtminstone i städerna.

  3. Jag tittar i lilla Larousse :colombe (style poétique) och pigeon. Kanske är det så i de flesta romanska språken? Colombe låter vackrare för mig, kanske för det ordet är ovanligare, men så mycket som du skriver om det, har jag inte funderat på förut.

  4. I Stockholm är duvor mestadels få numera, utrotade eller förgiftade eller något annat. Men i Bellevueparken finns ett gammalt duvslag och en klubb för brevduvor; det tycker jag är en fin lokalhistorisk tradition. De flyger i virvlande flockar tillsammans, som fiskar.

    Och på min gård har jag numera två skogsduvor, de är mer poetiska och skräpar minimalt. Och oo-hoar vackert.

    Jag tycker om dina situationstexter, hälsar,
    Colombine.

  5. För ett par år sedan stod jag och njöt av vårsolen på Piazza Navona i Rom. Då tömde en duva innehållet i sin mage över min ena axel, hekatomber. Det verkade som om den inte gjort detta på länge. Men vårsolen sken fortfarande, och det finns värre missöden än detta.

  6. Tack för intressanta och roliga kommentarer! Londi och jag har ägnat en stor del av dagen åt att picknicka (picka?) i jätteparken Maksimir. Det var en födelsedagsfest som sträckte ut sig nästan lika långt som parken.

    Vad gäller den kroatiska duvan vet jag nu bättre. Draženka har låtit mig veta att det finns två ord och ”golub” är det mer profana. ”Grlica” heter den religiösa eller ideella duvan fast här finns vissa ”överklivningar: Femininformen av ”golub” som är ”golubica” kan bli till exempel en fredsduva, en ”golubica mira”.

    Jag undrar om den här ”duvåtskillnaden” är något katolskt.

    PS Marlena, jag har aldrig varit någon stor fönsterputsare och de här fönstren lämnar jag helt åt regnet att sköta. Snart blir det dessutom så varmt att det är bättre med lite duvskit mot alltför penetrerande solstrålar.

  7. Jag tänkte också att duvåtskillnaden kan vara katolsk, men varför? Kanske Den Helige Ande liksom Maria spelade större roll i den katolska kyrkan. Vore intressant att veta om de två ”olika” duvorna finns t.ex. på grekiska…

    Tvätta fönster — say no more, no more.

  8. Duvan inom kristendomen (oavsett inriktning) emanerar väl från duvan som, i samband med Noaks Ark, kom flygande med en olivkvist i munnen. Den duvan blev sedan symbol för den Helige Ande och kan ses på åtskilliga målningar. Senare blev duvan också både en frälsnings- och fredssymbol.

    I höstas var jag i Apulien på en gammal gård mitt i en stor olivlund. Där fanns ett columbarium (duvslag)från 1700-talet i form av ett stort runt torn. Numera finns på många begravningsplatser i Sverige columbarium med nischer för att placera avlidnas aska.

  9. Agneta:
    Ja, fast duvan som sänkte sig över Jesus vid (Johannes) dopet är nog betydligt hottare i samband med Den Helige Ande.
    Fredsduvan däremot hör till den övervunna syndafloden.
    Politiskt heter det ju också ”duvor” och inte då pigeons utan doves. Och hökar samt andra rovfåglar har som vi vet en helt annan symbolisk historia.

  10. Duvor ja, ett elände om de blir för många (stadsduvor) och inte roligt att städa efter dem. Jag hoppas att du håller oss àjour med utvecklingen i ”duvslaget”. (Jag hade en gång en pojkvän som var född i Derry ”St Columbas stad”- hans stackars bror fick för säkerhets skull namnen ”Columba Pius” (”Holy Dove”)i dopet. Ja, det var inte lätt för honom…..)

  11. Ingrid, jo, händer det något intressant i ”mitt” duvslag så ska jag berätta det. För tillfället kuttrar det bara som vanligt här.

  12. Gabrielle:
    Det stämmer säkert med duvan och dopet, men å andra sidan finns många målningar eller andra bilder med en duva som sänker sig över Maria i samband med bebådelsen. Kanske finns det inte något bibelställe om det senare.

  13. Agneta, joda, duvan finns lite varstans. Men den – teologiskt och religionshistoriskt – tyngst vägande-svävande fågeln är den vid Jesu dop.

Kommentera