Lördagsmorgon

När jag lutade mig ut genom fönstret någon gång mellan sju och åtta den här morgonen kände jag att det kommer att bli en varm dag. Fast kanske bryts värmen av med åskregn. Eftersom det är lördag gick Londi och jag, efter en sväng genom småhuskvarteret här bredvid, till parkeringsplatsen utanför den lite större livsmedelsaffären Union. Där säljer en ung man grönsaker och lite annat från sin lastbil varje lördag. Han har ett mycket begränsat urval, men nästan allt är hemodlat eller hemproducerat.


snart är alla uteplatser här klädda i ett virrvarr av vinrankor


Londi är rätt svårfotograferad, eftersom hon tycker att det är något skumt med kameran


”Goran”, ett av kvarterets många små kaféer

Jag köpte färsklök, färskpotatis, blomkål, purjolök och kiselo vrhnje (sur grädde).

Atterbom

Atterbom hör till de diktare som själva, invävda i sina texter, ingår i den svenska sago- eller mytskatten. Tänk till exempel på Ulf Peder Olrogs ”Rosenblom och Lycksalighetens ö”. Också Klara Johanson fascinerades av Atterboms höga flykt. Så här bland annat skriver hon i ett brev till Hedvig af Petersens:

När du säger att Geijer var fullkomlig i en lägre klass än den där Tegnér var ofullkomlig så vill jag tillägga att Per Daniel Amadeus i min tanke var fullkomligheten i hälarna inom en högre klass än Tegnérs. Det är den svenska nationens förbrytelse att aldrig ha insett det, och den kommer aldrig att göra det. Aldrig har de bägge andra skalderna skrivit en magisk vers, en som i klang och innehåll omdelbart röjer sin härkomst ur för tanken och forskningen onåbar själsrymd. Sådana rader som Shakespeare, Keats och Shelley kunde producera. Synnerligen många av den sorten träffas inte hos någon diktare, kanske de flesta hos Goethe.

Kanske var det inte just dikter som ”Sorg” som KJ hade i sinnet eller greps så starkt av,

Sorg

Det är visst ingen i världen till,
som vet, varför sorgen klagar,
förutan den man, som själv henne bär:
hon tvingar honom nätter och dagar.

Jag är som en fågel i kolsvart kväll,
som sitter ensam på grenen,
så högt under sky, så långt ifrå by,
när snö faller redan på renen.

Jag hörde hur kornet av lian skars,
då brusade löven och sunden;
nu kommer med slagan mitt hjärtas höst,
och nu må jag tiga, som lunden.

En stjärna jag kände, hon var mig huld;
ej slockna hon kan i mitt sinne.
Ty fåfängt är vänta på minnetröst,
men nog är kärleken minne.

kanske var det snarare i sånger som denna ur Lycksalighetens ö:

Upp genom luften, bort över haven,
hän över jorden, i stormande färd
Morgonens drottning, med rosiga staven,
vinkar oss ut i sin vaknande värld.

som hon såg hans magi? Det stora sjungande lyftet till vidare rymder högt över tillvarons pladdrande eller tigande varjehanda. Fast kanske hör ”Sorg” också dit, trots stillheten som finns där.

Och hur många har inte i hemlighet drömt ihop en egen "Lycksalighetens ö":

Lättnad

I förrgår eftermiddag och kväll såg det ut som om jag skulle mista min trogna följeslagare i mitt zagrebska liv, men hon blev räddad och nu sover hon lugnt här i fönsterhörnet. Hon vilar från skräcken och smärtan. Och vi lever båda i lättnad.

To je to – åttonde lektionen i kroatiska

Igår hade jag min åttonde lektion i kroatiska. Sedan två månader har jag, som jag väl berättat tidigare, en privatlärare, en före detta svenskstudent till mig från höstterminen. Under veckan funderar jag ut frågor om ord jag hört eller tyckt mig höra, om skylttexter, uttryck jag vill kunna, grammatik och om fraser jag vill sätta ihop med hjälp av mina "byggstenar". Jasmina kommer hit en förmiddagstimme och vi bygger gemensamt upp lektionen kring mina frågor. För mig är detta en i det närmaste idealisk metod och det är dessutom ett rent nöje. Enda problemet är att mitt minne inte är så bra längre och att jag inte ”hinner” repetera lika mycket som jag borde. Här är gårdagens lektionsanteckningar + en liten text jag skrev härom veckan:

to je to = det är det (mycket vanligt uttryck, som kanske bättre översätts med ”det var det”)

gle! (talspråklig och ”innehållslös” imperativ ) – gledati=titta gledaj! (normal imp) presens: gledam etc
vidjeti imperativ: vidi! presens: vidim etc

ovako = på det här sättet, så här (i talspråk ett slags utfyllnadsord)
Kuham. Ovako to radim. Jag lagar mat. Så här gör jag det.
Slušaj, ovako… slušati = lyssna, höra (pågående aspekt)
čuti = lyssna, höra (inträdande aspekt) čuj! = lyssna! (eller ”Vad kan man göra?”) čujem etc

polako = långsamt, sakta

tyvärr: Det vet jag tyvärr inte. Nažalost, ne znam.

Vet du om affären är öppen? Znaš li, radi li trgovina?/ Znaš li, je li otvorena trgovina?
Vet Ni om affären är öppen? Znate li…
(”om” finns inte med i kroatiskan i sådana här sammanhang)
Jag tror att den är öppen. Mislim, da je otvorena. /da radi.

I lördags var jag på Japetić. U subotu sam bila na Japetiću.
I fredags var jag på italienska kulturinstitutet och lyssnade på poesi.
U petak sam bila u talijanskom institutu kulture i slušala sam poeziju. (nom. poezija)

Gillar du…? Sviđa li ti se…?

välkommen/välkomna dobrodošao (m.s.) dobrodošla (f.s.) dobrodošli (m + mf. pl)
dobrodošle (f.pl.)

uvijek živa = alltid vid liv (reklam för cockta)

Halv två ska jag hämta en väninna på busstationen.
U pola dva idem na autobusni kolodvor po prijateljicu. (normal fråga)
U pola dva idem na autobusni kolodvor pokupiti prijateljicu. (lite konstlat med ”kupiti”)

prijatelj = vän, prijateljica = väninna

några imperativer av ići = gå
idi!
idimo!
idite!

stanovati = bo men živjeti (= leva, bo) är mer frekvent

stanujem
stanuješ
stanuje
stanujemo
stanujete
stanuju

doći = komma (inträdande aspekt) används bl.a. för att bilda futurum

dođem
dođeš
dođe
dođemo
dođete
dođu

imperativ:
Kom!=Dođi! Dođite!

dolaziti = komma (pågående aspekt) används mycket mer i presens än doći

dolazim
dolaziš
dolazi
dolazimo
dolazite
dolaze

Kommer du till festen? Dolaziš li na zabavu? (nom. zabava + fešta)

čekati = vänta (pågående aspekt)

čekam
čekaš
čeka
čekamo
čekate
čekaju

Vänta!=Čekaj! Čekajte!

Dobar dan! Drago mi je! Zovem se Bodil. Iz Švedske sam. Govorim švedski, njemački, talijanski i engleski ali samo malo hrvatski.
Imam crnog psa. Zove se Londi i ima deset godina. Lijep je.
Volim šetati Sljemenom.
Puno čitam.
Nemam auto.
U pola četeri idem kući.

PS Min grammatiska terminologi – "inträdande aspekt" till exempel – är lite hemmagjord.

Majkväll i Sigečica

Igår kväll gick Londi och jag för en kort stund ut i mörkret. Luften var ljum och det luktade jasmin och något annat sött och tungt. Månen verkade vara full, men den dolde gång på gång på ett gäckande vis sin fullhet bakom moln och disslöjor. Högt ovanför nybygget sken en elakt vitblå strålkastare och vid det gamla byhuset nere vid gatan lyste en gulaktig lykta och däremellan svävade månen.