Igår kväll gick Londi och jag för en kort stund ut i mörkret. Luften var ljum och det luktade jasmin och något annat sött och tungt. Månen verkade vara full, men den dolde gång på gång på ett gäckande vis sin fullhet bakom moln och disslöjor. Högt ovanför nybygget sken en elakt vitblå strålkastare och vid det gamla byhuset nere vid gatan lyste en gulaktig lykta och däremellan svävade månen.
Så lustigt, att vi båda lagt ut månen igår kväll. Och hos oss har de ljusa sommarnätterna redan börjat. Jag glömmer nästan att det kan vara annorlunda..
Den andra sötaktiga doften, om inte balsampoppel, kan vara heliotrop. Lila korgblomma och mysko doft. Förr ofta använd i parfymer.
Malou/Marlena,
jag såg det att du också hade månen hos dig och att den hade en ljusare bakgrund än här.
Gabrielle,
allt mitt jasmineri på annat håll hade, utan att jag tänkte på det, sitt ursprung i den här jasmindoftande kvällen. Jag ska se om jag kan hitta någon heliotrop här i grannskapet. Heliotropen är ju en symbolblomma i Fontanes ”Effi Briest”, en roman jag läst kanske tjugo gånger.
Effi…Det var en av mina favoriter i 1800-tals-litteraturen. Vet inte varför den kändes så modern; Toleransen? Den manliga huvudpersonens vekhet…ja, nu är det sisådär tio år sen jag läste även den.
”Symbol” för vad?
Men jag tänker forska vidare på jasmin/syren-kombinationerna. Med botaniker till hjälp.
Så märkligt! Också jag såg månen lysa upp i en reva i molnen i går kväll men jag hann inte fotografera. Tjusigt!
Symbol – det var kanske en lite obetänksam användning av ordet, fast heliotropen betyder mycket för Effi och det finns väl något som förbinder henne med den blomman utom att hon tycker om den. Den heter också ”Sonnenwende” på tyska och vänder sig mot solen (det finns i och för sig många blommor som vänder sig mot solen) och det försöker väl också Effi att göra… Och heliotropen sticker liksom ut mellan bokens blad.
Marita, kanske var detta en månhälsning.